Tysklands energiomställning fortsätter, men den kräver enorma investeringar. I början fanns det ett brett samförstånd i det tyska samhället om energiomställningens nödvändighet. Principiellt består enigheten fortfarande i stora drag, men kritiken från en rad enskilda energiproducenter och även från utlandet har ökat under senare tid.
Tre månader efter katastrofen i Fukushima tillkännagav den tyska regeringen i juni 2011 att man skulle satsa på en "Energiewende" och avveckla kärnkraften. Relativt snabbt därefter stängdes åtta tyska kärnkraftverk.
EEG-lagen (lagen om förnybar energi) har hitintills garanterat utbyggnaden av förnybar energi och lägre kostnader för teknik. EEG- lagen betraktas som en av de viktigaste redskapen för Energiewende.
Faktum är att en fjärdedel av elförbrukningen i Tyskland täcks idag av förnybara energikällor som sol, vind och vattenkraft.
En annan ”utveckling” gör sig dock alltmer märkbar. EEG-lagen, som nyligen förändrades, drabbar nu i ökad utsträckning sådana stora och medelstora företag och jordbrukare som producerar biogas. Denna bransch har riktat hård kritik mot avskaffandet av subventioner och mot lägre ersättningar för levererad biogas.
Tyska Biogasförbundet har räknat ut att Tysklands beroende av rysk gas kan upphävas fram till 2030. Det kan ske med hjälp av biometan som en viktig del i en forcerad utfasning av importerad rysk naturgas, skrev organisationen nyligen i ett pressmeddelande.
Biogasförbundet hänvisade också till en studie som publicerades i juni av Fraunhofer- institutet för vindkraft och energiteknik (FhG-IWES), samtidigt som Moskva hotade med högre energipriser. Studien kommer också fram till ovannämnda slutsats.
Tyskland konsumerade 900 terawattimmar (TWh) naturgas ifjol. Drygt 800 TWh av denna mängd var importerad gas, vilket motsvarar 86 procent av all förbrukad naturgas i hela Tyskland. Hela 315 TWh eller 38,7 procent och därmed största delen av totala gasimporten på 814 TWh levererades av Ryssland.
Det är många tyskar som idag ställer frågan om vad som händer om Putin börjar fingra på gaskranen?
Studien, som publicerades med rubriken "Naturgasersättning under en påtvingad energiomvandling" förklarar hur dagens gasimport från Ryssland kan fram till 2030 kompenseras genom en blandning av energisparåtgärder, energieffektivitet och genom att naturgasen ersätts med biometan.
Redan 2007 hävdade flera tyska energiexperter att 10 procent av Tysklands naturgas kan ersättas av biometan.
- Tyvärr var deras tankar inte ens värda det pappret som de var skrivna på eftersom ingen regering sedan 2007 tog deras idéer på allvar eller försökte ens testa riktigheten i deras idéer, säger verkställande chefen för tyska Biogasförbundet, Claudius da Costa Gomez.
Enligt Costa Gomez valde regeringen istället den rakt motsatta vägen:
- Genom införandet av de så kallade EEG- lagen om förnybar energi, som trädde i kraft den 1 augusti 2014 avbröts i själva verket allt främjande och tillväxt av biogas i Tyskland, säger da Costa Gomez.
Biogas är enligt honom en mycket varierande och flexibel energikälla. Uppgradering av biogas till biometan och dess matning in i naturgasnätet är idag en toppmodern metod.
- Otaliga tyska kraftverk använder sig av biogas. Med tanke på den nuvarande politiska utvecklingen bör den tyska regeringen byta istället till lokalt tillverkad och miljövänlig biometan och sluta med att vara fastkedjad i en osäker rysk naturgas, da Costa Gomez.
Vind- och solenergi blir trots alla tidigare farhågor allt mer framgångsrika under Energiewende och håller på att ersätta de åtta kärnkraftverk som stängdes 2011.
Expansionen av vind- och solenergi har väckt farhågor om huruvida nätet och övriga energiinfrastrukturen, kan hänga med, helt enkelt eftersom de inte är utformade för att hantera de mer eller mindre oförutsägbara svängningar i energiproduktionen.
Detta vederläggs dock av senaste utvecklingen, säger energikonsult Bernard Chabot till Energy Watch.
Chabot säger att det återigen visar sig att ett modernt kraftsystem som det tyska kan hantera mycket stora volymer av varierande, men ändå förutsägbar förnybar energi som vindkraft och solenergi. Han eflerlyser dock fler framsynta lösningar för energilagring.
2050 ska 80 procent av tyska elförsörjningen komma från förnyelsebara källor. För tillfället ligger siffran på cirka 25 procent.
Att spara energi och använda den så bra som möjligt bör enligt den tyska regeringen ske parallellt med ökad energieffektivisering.
Strävandena efter en mer effektiv energianvändning inkluderar byggnader, industri och hushåll med fokus på såväl el som värme och kyla.
Att förändra Tysklands nuvarande värmemarknad beskrivs som en viktig sida av Energiewende.
Meningen är att uppnå ett klimatneutralt byggnadsbestånd senast år 2050. Det betyder att energiförbrukningen i byggnader måste sänkas avsevärt i Tyskland.
Ansvarige tyska energiministern säger att samtidigt behövs en vidareutveckling av förnybara energislag så att de kan användas för att värma upp byggnader.
Syftet är att använda förnybar energi vid produktion av el, värme och trafik. Därför satsar den tyska regeringen just nu massivt för utbyggnad av vind-, sol-, bio-, hydro- och geotermisk energi samt vattenkraft.
Tysklands stora mål med Energiewende, vid sidan om utbyggnaden av förnybar energi och avvecklingen av kärnkraften, är energieffektivisering och en minskning av koldioxidutsläppen.
EU-kommissionen led nyligen nederlag i Europaparlamentet i samband med ett förslag om senareläggning av CO2 utsläppsrätter. Detta hade negativ inverkan också på tyska Energiewende.
Även internationellt har det dock förekommit kritik mot tyska energiomställningen. I samband med otaliga konferenser med deltagare från hela världen debatteras problemen som uppstår med Energiewende. Det finns olika politiska och teknologiska åsikter om hur man kan utveckla förnybara energier, öka energieffektiviseringen och spara el.
Det finns de, bland annat Schweiz, som anser att Tyskland exporterar både el och problem till grannländerna.
När Energiewende kom till trodde många att elförsörjningen skulle bryta ihop i och med stängningen av de åtta första kärnkraftverken. Resultatet har dock blivit det motsatta. Tyskland producerar nu för mycket energi och har inte tillräckligt med möjligheter att spara den, eftersom tekniken till detta ännu inte har utvecklats.
Elen som är för mycket att hantera i det tyska elnätet skickas till grannländerna, som följaktligen står inför samma problem som Tyskland hade förut: ett elöverskott. Grannländerna måste nu hantera trycket som det tyska elnätet inte klarar själv och integrera det i sina egna elnät. Tyskland exporterar alltså inte bara el till grannländerna utan också svårigheter.
Tyska experter anser att nuvarande landets infrastruktur måste anpassas till energiomställningen. Det innebär att det tyska elnätet behöver byggas ut ytterligare för att garantera en utjämning både inom Tyskland och i övriga Europa.
En massiv utbyggnad i ett tätbefolkat land som Tyskland skapar dock en hel del problem. Flera planerade megastora kraftledningar från norra Tysklands vindparker till södra delen av landet möter redan omfattande motstånd längs hela sträckan. Invånarna fruktar för ökad elektromagnetisk strålning och förfulade landskap.
En annan utveckling, som främst välkomnas av miljöorganisationer, gör sig också märkbar under Tysklands Energiewende; kolkraftverk, som det fortfarande finns gott om i landet håller på att bli olönsamma.
Tysklands näst största energibolag RWE efter E. ON, har brottats länge med ekonomiska problem. Enligt tyska tv-sändaren ARD kommer RWE att minska kapaciteten bland flera av bolagets kraftverk, som har blivit olönsamma på grund av låga elpriser.
Även den tyska tidningen Süddeutsche Zeitung rapporterade om att RWE planerar att stänga ytterligare 1000 MW elproduktionskapacitet. Detta ska räknas till de 12 600 MW, som företaget har stängt sedan början av 2013 på grund av överkapacitet och låga elpriser.
RWEs totala portfölj består av totalt 52 000 MW. Bolaget offentliggjorde beslutet på tisdagen den 12 augusti.
De viktigaste partierna är, än så länge, i stort sett införstådda med Energiewende och att år 2022 ska Tysklands elförsörjning vara fri från kärnkraft och att energin till stor del skall alstras med hjälp av förnyelsebara källor.
