Obama-administrationens nyligen offentliggjorda miljöplan, som innebär att USA drastiskt måste minska sina koldioxidutsläpp med en tredjedel, har fått landets kärnkraftsindustri att vädra morgonluft.
Planen innehåller bestämmelser för kraftanläggningar som skulle ge ett uppsving för all koldioxidfri energiproduktion, detta i en tid när kärnkraftsindustrin går en osäker framtid till mötes med många förestående pensionsavgångar - både i form av personal och av reaktorer (USA har ett tiotal reaktorer som snart faller för åldersstrecket och det är oklart vad som ska hända med dem).
Kärnkraftsindustrin har inte varit sen att påpeka för amerikanska naturvårdsverket, myndigheten som kungjorde de föreslagna bestämmelserna häromveckan, att de inte kommer att ha en realistisk möjlighet att uppfylla sina mål om en 30-procentig minskning av koldioxidutsläppen fram till 2030 om inte kärnkraften är med och bidrar.
– Med kärnkraften är det möjligt att uppfylla administrationens mål. Utan den finns inte en chans till det, säger Richard Myers, vice vd på Nuclear Energy Institute, till The Washington Times i en stort uppslagen artikel ägnad åt kärnkraftens eventuella comeback i USA.
– För mer än hälften av USA:s delstater är kärnkraften den största källan till koldioxidfri el, tillägger Richard Myers.
Vita Huset har inte försökt ”pracka på” delstaterna kärnkraft som ett lämpligt sätt att uppfylla koldioxidmålen, skriver The Washington Times, utan har istället uppmuntrat dem att satsa på energieffektiviseringar och förnybara energikällor som sol och vind.
Men enligt Gina McGarthy, adminstratör på Naturvårdsverket, kommer kärnkraften ”vara en del av energimixen” för att uppfylla de ambitiösa målen att minska växthusgaserna.
– Ingen kan förneka att kärnkraft är koldioxidfritt, skriver hon på nätforumet Reddit.com men tillägger att frågan om långtidsförvaret av kärnavfall fortfarande måste lösas.
Nu hörs tongångar i energidepartementet att det kanske är för tidigt att ta uttjänta kärnreaktorer ur drift då det kan äventyra vissa delstaters möjligheter att uppnå de nya utsläppsmålen.
Jeffrey M. Panger, analytiker vid marknadsundersökningsföretaget Standard & Poor, noterar också att kärnkraftsindustrin skulle bli en vinnare med de nya föreslagna bestämmelserna för energisektorn.
– De uppenbara vinnarna kommer att vara anläggningar med låga koldioxidutsläpp. Anläggningar med utsläppsfri produktion, som vattenkraft eller kärnkraft, kommer sannolikt att se sin konkurrenskraft förbättrad jämfört med andra producenter, säger han till The Washington Times.
Bestämmelserna kommer inte en dag för sent påpekar somliga som befarat att kärnkraften befinner sig på fallrepet i USA till förmån för billigare och mer flexibel naturgas som i allt högre grad tillgodoser landets elbehov. Det största hindret för kärnkraftens utveckling har inte politisk eller säkerhetsrelaterad grund utan kommer just från den tuffa konkurrensen från naturgassektorn, enligt The Washington Times.
Barack Obama har inte gjort sig känd för att vara särskilt förtjust i kärnkraft, inte i lika hög grad som sin föregångare George W. Bush. Han har till och med, enligt The Washington Times, blockerat förslag att lösa frågan om långtidsförvar av använt kärnbränsle. Under Bushs mandatperiod däremot talades om en renässans för kärnkraften i USA och att ”flera dussin” kärnkraftsreaktorer snart kan komma att byggas. Men de planerna rann ut i sanden. Under Obamas styre har ”bara” fem reaktorer fått klartecken att byggas, vilket i och för sig är första gången på 30 år som några sådana tillstånd har beviljats.
USA producerar med sina 62 kärnkraftverk mest kärnkraft i världen, mer än dubbelt så mycket som tvåan Frankrike. På sikt kan dock de snabbväxande ekonomierna Kina och Indien komma ifatt både USA och Frankrike, för där byggs och planeras många nya kärnkraftverk för att möta en dramatiskt ökande efterfrågan på energi. Sverige ligger på en tiondeplats över världens kärnkraftsländer, med större kärnkraftsproduktion än till exempel Spanien, Belgien eller Indien.
