I februari fick uranmarknaden ett rejält uppsving då Japan offentliggjorde utkastet till sin nya basenergiplan. På lång sikt har marknaden för producenter som Cameco Corporation, Denison Mines, Paladin Energy , Areva och Rio Tintos dotterbolag Energy Resources klart förbättrats på grund att minskad tillgång och förväntad ökad efterfrågan, skriver The Motley Fool.
Kina kommer på sikt bli en av de viktigaste drivkrafterna på uranmarknaden. Landet har redan 20 kärnreaktorer i drift och bygger ytterligare 28 stycken. Ett färskt uttalande från Kinas president Xi Jinping visar att världens näst största ekonomi anser att kärnkraft spelar en viktig roll för att säkerställa dess energiförsörjning.
Spotpriset på uran fortsätter ligga runt 35 dollar per pund, vilket är en 50-procentig nedgång jämfört med uranpriset före Fukushima-katastrofen i mars 2011. Ändå har de långsiktiga prognoserna för uranmarknaden förbättrats då kärnkraft återigen ses med positiva ögon, framför allt hos tillväxtekonomier som Kina, Indien och Ryssland. Redan innan utkastet till Japans nya basenergiplan publicerades hade prognoserna för uranmarknaden förbättrats, främst på grund av att gruvbolag som Paladin och Cameco skurit ned på produktionen. Till det kommer en förväntad ökad efterfrågan på uran.
Enligt World Nuclear Association bygger Kina just nu 28 kärnreaktorer. Det är nästan 40 procent av samtliga kärnreaktorer som byggs i världen i dag. Förra året började tre kärnreaktorer mata ut el på nätet.
Ett annat tecken på att kärnkraft är en tillväxtindustri i Kina är att landets största kärnkraftsbolag är redo för att börsnoteras. Enligt The Wall Street Journal hoppas bolagen kunna håva in pengar för att finansiera bygget av fler kärnreaktorer.
Kinas fokus på kärnkraft har sin grund i att landet nu vill minska sitt kolkraftsberoende och är fast beslutet att ta itu med landets allt mer akuta föroreningsproblem. Säkerhetsfrågor står fortfarande i fokus i kärnkraftsdebatten, i Fukushima-katastrofens kölvatten.
Under ett toppmöte om kärnsäkerhet i Haag nyligen konstaterade Xi Jinping att utvecklingen av kärnkraften har sina risker och utmaningar, men han sade samtidigt att han ser en fredlig användning av kärnkraft som viktiga faktorer för att garantera säkerhet och hantera klimatförändringarna.
Även om debatten om säkerheten i kärnkraftverken inte klingat av så här tre år efter Fukushima-katastrofen, verkar framtiden för kärnkraft ligga utstakad. Uttalandena från Jinping och Japans energiplan visar med all tydlighet att kärnkraften kommer att spela en viktig roll för att trygga energibehoven i länder med begränsade energiresurser eller sådana som har för avsikt att minska sina föroreningar. Till och med i Tyskland, som har ställt av åtta kärnreaktorer och planerar att avveckla samtliga reaktorer fram till och med 2022, förs nu diskussioner om att försena utfasningen av kärnkraftverken, detta för att minska beroendet av rysk gas i spåren av Ukraina-krisen.
