För snart två år sedan tillsattes samordningsrådet för smarta elnät. Sverige har kommit långt i utvecklingen och kan bli en världsledande nation inom området. Men för att vi ska nå dit har samordningsrådet bildats för att bland annat motivera, informera och planera. Senast 1 december 2014 ska rådet lämna förslag på en nationell handlingsplan för smarta elnät.
Smarta elnät bidrar till en effektivare och mer hållbar energianvändning. Begreppet omfattar allt från kraftelektronik och ny teknik i transmissionsnätet till nya produkter och tjänster baserade på informationsteknik, kunskap om energiflöden och styrmöjligheter ute hos slutanvändarna.
Energimarknadsinspektionen, Samarbetsorganisationen ERGEG och samordningsrådet för smarta elnät har liknande definitioner av begreppet. Alla med utgångspunkten i den mycket mångfasetterade nytta som smarta elnät förväntas bidra med och detta breda perspektiv präglar också samordningsrådets uppdrag.
Rådet har därför i sitt inledande arbete prioriterat att utveckla en samsyn på uppdraget och att tydliggöra inriktning och avgränsningar för verksamheten.
Ambitiösa mål
För att klara de mål som Sverige satt för energi- och klimatpolitiken ställs nya krav på elnäten. Det finns dock mycket goda förutsättningar för att Sverige ska bli ett föregångsland inom smarta elnät. Här finns nämligen en elmarknad som är avreglerad, väl utvecklad och med miljömedvetna kunder.
Nästan alla svenska hushåll har redan smarta elmätare, det vill säga elmätare med avancerade funktioner som distansavläsning och styrning. I övriga EU-länder har bara vart tionde hushåll smarta elmätare.
Utmaningar
Me även om Sverige kommit långt i sitt arbete med smarta elnät så är utmaningarna många. Bland annat behöver insatserna inom forskning och utveckling samordnas. Det krävs också att frågor om integritet, IT- och informationssäkerhet kan lösas på ett tidigt stadium.
Dessutom behöver företag ta fram nya funktioner och användarvänliga tjänster till de smarta elnäten.
Anne Vadasz Nilsson, generaldirektör för Energimarknadsinspektionen (EI), har nyligen i en intervju med Swedish smartgrid sagt att:
– En av utmaningarna med framtidens smarta elnät är att designa regelverken på rätt sätt så att utvecklingen inte hämmas, samtidigt som det fortfarande finns en tydlig gräns mellan reglerade monopol och konkurrensutsatt verksamhet.
Helt klart är att osäkerheterna är stora när det gäller vilken väg utvecklingen tar eftersom den kan ses på flera decenniers sikt. En viktig del i rådets arbete är därför att ta fram framtidsscenarier.
Genom dialogforum och seminarier där deltagare väljs för den specifika frågeställningen arbetar rådet med olika framtidsscenarier.
Erik Brandsma, Energimyndighetens generaldirektör, har vid ett seminarium sagt att det finns en risk för allt för stora förväntningar på att smarta elnät kan lösa alla problem.
Samspelande
För att Sverige ska få ett mer hållbart energisamhälle med smarta elnät krävs alltså insatser från många olika håll.
Ett exempel är High Voltage Valley, ett klusterinitiativ som driver projekt av olika karaktär, ett av de större projekten är Smart Grid Energilagring. Syftet med just detta projekt är att fastställa behov, krav och möjligheter för en effektiv övervakning och styrning av elsystemet i realtid.
High Voltage Valley startades just på grund av de förutsättningar som finns för att utveckla denna elkraftteknik i regionen runt Ludvika. Här finns nämligen en unik kompetens med bland annat ABB och STRI i spetsen.
I ABB:s Smart Grid-program är enheter och forskningscenter engagerade i en organisation för teknikutveckling, lösningar och pilotprojekt, marknad och samarbete med partner. ABB Sverige är en viktig aktör när det gäller att möta de framtida kraven på elnäten.
Smart Grid Gotland
Det finns idag ett antal pilot- och demonstrationsprojekt inom smarta elnät i Sverige.
Ett av dessa är Smart Grid Gotland som ska visa hur det är möjligt att modernisera ett befintligt elnät för att kunna ansluta större mängder förnybar energi med bevarad eller förbättrad elkvalitet. Utvecklingsprojektet har precis beviljats 15 miljoner kronor i stöd från Energimyndigheten. Pengarna ska gå till den andra etappen av projektet där det existerande landsbygdselnätet ska byggas om för att skapa ett elnät som automatiskt kan delas in i sektioner med hjälp av data från nätet och information från skyddsutrustning för att kunna lokalisera och isolera fel i nätet. Genom automatisk omkoppling i nätet kan elen sen ta andra vägar för att så få användare som möjligt ska drabbas av elavbrott.
– Utvecklingen av smarta elnät kan ge betydande effekter i samhället på flera sätt. Andelen förnybar el kan öka, kunderna kan få större inflytande och avbrottstider kan minska. Smart Grid Gotland är en viktig pusselbit i detta, säger Sara Bargi, tillförordnad enhetschef på Energimyndigheten.
