Huvudpunkterna i Swecos månadsrapport om energimarknaden november 2016 pekar på att problemen inom fransk kärnkraft förväntas ge höga elpriser på kontinenten i vinter. NVE och Energimyndigheten föreslår även att förlänga det nuvarande elcertifikatsystemets efter 2020.
Den hydrologiska balansen i Norden är 19,3 terawattimmar sämre än genomsnittet för perioden 1991-2015, och Sverige står för över hälften av underskottet. Det svenska underskottet på 10,1 terawattimmar ska jämföras med en årsproduktion på knappt 70 terawattimmar ett normalår och är alltså betydande. Den hydrologiska balansen är nu svagare än vid samma tid 2014, och betydligt svagare än 2015. Samtidigt kvarstår begränsningarna i överföringskapacitet mellan Sverige och Norge. Skulle vintern bli ovanligt kall och torr kan denna situation snabbt leda till spotpriser på över 50 euro/megawattimme, men vid en mild och nederbördsrik vinter kan spotpriserna istället sjunka till ned emot 30 euro/megawattimme.
Brentoljepriserna sjunker tillbaka efter en tillfällig ökning i augusti och handlas nu till drygt 47 dollar/fat, gaspriserna ökar något och priset på kol fortsätter att stiga. En bidragande förklaring till de sjunkande priserna på olja är dämpade förväntningar på att ett planerat möte mellan Opec-representanter i Wien i november ska leda till konkreta besked om produktionsrestriktioner, samt nyheter om välfyllda oljelager i USA. Gaspriserna fortsätter att öka på grund av förväntningar om minskat utbud av flytande naturgas, LNG, samt lägre temperaturer. Även problemen inom fransk kärnkraft förväntas ge ökad efterfrågan på gasbaserad elproduktion. Årskontraktet för kol omsätts nu till 74,59 dollar/ton, jämfört med 67 dollar/ton för en månad sedan, och 40 dollar/ton för ett halvår sedan. Förklaringar är bland annat att den indiska kolimporten förväntas öka då behovet beräknas öka snabbare än den inhemska produktionen, samt att det råder osäkerhet kring hur snabbt Kina kan öka sin inhemska kolproduktion trots att man nu lyft produktionsrestriktionerna.
Den franska kärnkraften står normalt sett för tre fjärdedelar av landets elanvändning på årsbasis, men på grund av omfattande tester är nu 19 av landets 58 reaktorer tagna ur drift. Utöver detta har det också visat sig att det franska kärnkraftsbolaget Areva har använt förfalskade dokument för att felaktigt visa att deras utrustning uppfyller alla krav. Fusket uppdagades redan i våras, men nu meddelar den franska kärnkraftsäkerhetsmyndigheten att mycket talar för att fusket varit betydligt mer omfattande än vad som tidigare varit känt. Detta kan påverka inte bara fransk kärnkraft utan även kärnkraftverk som Areva byggt utanför Frankrike. Problemen i den franska kärnkraften förväntas påverka de tyska och i förlängningen även de svenska elpriserna.
NVE och Energimyndigheten föreslår att förlänga det nuvarande elcertifikatsystemet efter 2020, istället för att starta ett nytt elcertifikatsystem bortom 2020. Förslaget, som förväntas gå igenom, innebär att riskerna för överutbud av elcertifikat och priskollaps till 2020 försvinner, eller i varje fall skjuts upp till 2030. Elcertifikatmarknaden har därför sänkt riskpremien och priserna på elcertifikat har kommit upp något efter beskedet. Fortsatta subventioner för förnyelsebar kraftproduktion gynnar vindkraftsprojektörer, men ägare av befintlig kraftproduktion protesterar och hävdar att den resulterande prispressen konkurrerar ut deras elproduktion på ett ojuste sätt.
Energikoncernen Uniper varnar för hur elkvaliteten kan komma att påverkas när flera större turbiner och generatorer (i exempelvis kärnkraftverk), som ger svängmassa läggs ner. Dessa anläggningars svängmassa bidrar till att hålla frekvensen i elnätet stabil nära 50 Hz. Uniper förslår nu att Svenska Kraftnät ges i uppdrag att utreda förslag på marknadslösningar för de systemtjänster som krävs för att bibehålla en önskad elkvalitet.
