Atomkraftverket är tänkt att bli det första som byggs på brittisk mark på årtionden. Men det blir dyrt, och det ska byggas av fransmän och kineser.
Frågan är så känslig att brittiska regeringen har tvärbromsat och skjuter upp beslut till hösten.
Vid Hinkley Point i sydvästra England ska enligt planerna två nya reaktorer uppföras. De ska stå för uppemot 7 procent av energiproduktionen och ses mot bakgrund av att kolkraftverken ska stängas senast 2025. Det är då anläggningen Hinkley Point C ska börja leverera el.
Kostnaden har beräknats till minst 18 miljarder pund, motsvarande 205 miljarder kronor.
Styrelsen i energijätten Electricité de France (EDF) gav klartecken i torsdags, trots att EDF tar stora ekonomiska risker med projektet. En styrelseledamot har avgått i protest och majoriteten som godkände planerna var inte överväldigande: tio röster för, sju röster mot. EDF ägs till 85 procent av franska staten och dignar redan under ett skuldberg.
Storbritannien har å sin sida lovat att i 35 år betala ett minimipris för den energi som produceras. Beska kritiker framhåller, mot bakgrund av sjunkande energipriser det senaste året, att det är dubbla det rådande marknadspriset.
Avtal skulle ha skrivits under i fredags, men den nya regeringen under premiärminister Theresa May överraskade med att "sätta klackarna i backen". Nu ska en omprövning göras innan regeringen fattar beslut, meddelade energiminister Greg Clark.
Miljörörelsen, där somliga kallat Hinkley Point C för "radioaktiv vit elefant", gläds åt att frågan utreds igen
Franska fackföreningar oroar sig för att projektet ska bli av, brittiska för att det ska stoppas. Regeringen äventyrar både arbetstillfällen och tillväxt, hävdar Kevin Coyne i Unite, som är Storbritanniens största fackförbund, enligt nyhetsbyrån AFP.
Den franska kärnkraftsindustrin sysselsätter 220 000 personer och där är man orolig för att de statliga företagen ska ta sig vatten över huvudet. Att EDF är finansiellt pressat beror bland annat på kostnaden för att rädda den krisdrabbade kärnkraftskoncernen Areva undan konkurs.
Att China General Nuclear Power Corporation (CGN) är part i projektet, med ungefär en tredjedel, väcker dessutom säkerhetsfrågor: Ska ett statsägt kinesiskt företag ha sådan insyn i exempelvis programvara att det ger möjlighet att stoppa brittisk energiproduktion? (TT)
