Skövde Värmeverks nya bioeldade kraftvärmeverk Block 4 blir Skövdes största miljösatsning någonsin med sina 43 000 megawattimmar. Nu pågår el- och isoleringsarbeten samt arbeten med att installera transformatorer och turbin.
Arbetet med att bygga det nya kraftvärmeverket startade hösten 2014. Redan i september 2015 lyftes den 72 ton tunga pannan från Valmet på plats och nu pågår el- och isoleringsarbeten samt arbeten med att installera transformatorer och turbin. Kalltester av elutrustningen är gjorda i Finland och testerna av turbinen i Tyskland – samtliga med godkända resultat.
– Allt går enligt plan och budgeten för Block 4 på 376 miljoner hålls. I augusti ska vi börja torr-elda och provdriften sker under oktober månad, säger en nöjd Carl-Johan Andersson, vd för Skövde Värmeverk.
Totalt investeras drygt 400 miljoner, med en payoff-tid på 11 år. Då ingår ett nytt centralt kontrollrum som integreras i det befintliga Block 3. Härifrån ska Block 3 och 4 styras, men också Block 1 och 2 som också är bioeldade, ska fjärrstyras från kontrollrummet.
– Vi färdigställer dessutom ett dammsystem för rening av kondensatvattnet. Det renas genom att det får rinna genom olika dammar, ned i ett bäcksystem och till en provtagningspunkt innan det släpps ut, säger Carl-Johan Andersson.
Endast biomaterial ska eldas
Skövde Värmeverks stora investering i biokraftvärme är ett led i att endast leverera fjärrvärme från biomassa och återvunnen energi. När den nya anläggningen är i drift hösten 2016 kommer fjärrvärmeproduktion att vara helt fri från fossil olja.
I Block 4 används skogsbiprodukter, främst grenar, toppar och bark, men planen från början var att bygga en linje till för avfallsförbränning. De planerna övergavs när det stod klart att närmare 100 procent av avfallet skulle behöva importeras.
– Det, tillsammans med osäkerhetsfaktorer kring skatter och andra styrmedel som kan drabba ett sådant projekt, gjorde att vi valde skogsråvara. Vi har ju mycket skog här runt omkring. Skogens biprodukter kommer att täcka våra behov, med relativt korta transportavstånd, säger Carl-Johan.
Skogsbiprodukter i energiproduktion är absolut framtiden för Sverige och andra skogsrika länder, menar han.
– De ger en lättreglerad elproduktion, något som krävs när vindkraft och solenergi ska utökas. Energiutvinning från dessa energislag är i högre grad beroende av krafter utanför människans kontroll.
Gott samarbete mellan parterna
Samarbetet gällande Skövdes stora satsning på biokraftvärme går också smidigt. Med hjälp av en intern projektledningsgrupp på fem personer och ett modernt projektledningssystem kan som mest 130 personer på plats kooperera. Värmeverket har totalt tre parter att förhålla sig till i byggandet av Block 4: finska Valmet som har entreprenaden för pannan, bränslehanteringen, rökgasreningen, kondenseringen och Balance of Plant samt tyska M+M för turbingenerator och Erlandssons Bygg som står för extern byggnation. Alla entreprenörer samordnar sina egna underentreprenörer.
Pannan är av märket Hybex och typen bubblande fluidbädd, det vill säga att det finns ett lager med sand inne i pannan som gör att det blir turbulens och en jämn förbränning. Sanden fluidiceras med förbränningsluften och vid 500 grader matas fast bränsle in. Den lagrade värmen i sanden gör att man också kan bränna fuktiga bränslen, som skogsflis och GROT vilket är det Skövde Värmeverk använder. Ungefär 60 kubikmeter eller 60 000 liter, motsvarande en effekt på 38 megawatt, kan matas in per timme i pannan. Turbinen ger 10 megawatt el. Askan från förbränningen återförs till skogen.
– Miljökraven i Finland och Sverige ser lite annorlunda ut, beroende på att Sverige har en NOx-skatt - en kväveoxidavgift - vilket Finland inte har. Därför används NOx-rening med ammoniak i Skövdes anläggning, något som är ovanligt i pannor som är i bruk i Finland, berättar Mikael Barkar, Senior Sales Manager på Valmet.
Dyrare men mer miljövänligt
I Skövde Värmeverks panna sprutas en ammoniaklösning in i eldstaden, ett elfilter rensar rent från stoft och rökgaskondensorn renar svavelföreningarna samtidigt som den utvinner värme från rökgaserna. Kondensatet renas, via en stripper, från överloppsammoniak och andra föroreningar innan det släpps ut i dammsystemet.
– Miljömässigt är det bra att de företag som släpper ut mer får betala mer och att de andra får tillbaka pengar. Men det blir ju en något dyrare investering på så sätt – ungefär 30 miljoner euro för Skövde Värmeverk, säger Mikael Barkar.
Kraven på att biomassan ska vara fri från metall och ordentligt flisad innan den bränns uppfylls genom en magnetisk metallavskiljare och ett såll.
– Genom att alltför grov bioråvara sållas bort får man en någorlunda jämn bränslefraktion, säger Mikael.
Alla fjärrvärmearbeten för att kunna ta anläggningen i drift är utförda, uppger Carl-Johan Andersson. Det betyder att fjärrvärmen från provdriften kommer Skövde Värmeverks kunder till nytta redan under oktober.
