Enligt finländska forskare sitter städerna på en enorm outnyttjad resurs, nämligen asfaltytorna.
Solvärmen går långt ned under asfaltytor sommartid. Energin borde tas till vara, anser forskare i Vasa, som vill bygga stora försöksanläggningar.
Projektforskaren Anne Mäkiranta vid Vasa universitet, hänvisar till att havsbrisen är kall, men solen värmer asfalten i månader. Mäkiranta intygar för tidningen Huvudstadsbladet att det finns gott om värme i asfalten.
För drygt två år sedan lät man riva upp smala delar av asfalt för att gräva ned fem brunnar på olika nivåer under en parkeringsplats. Ett mätinstrument kopplas till brunnarna och där tas regelbundet ut mätdata.
Erkki Hiltunen, forskningsledare på Vasa energiinstitut, säger att forskarna har fått ut redan en hel del tillförlitlig data. Tidigare har man trott att solvärmen inte letar sig nedåt genom lagren av krossgrus. Men Vasaforskarnas mätningar visar att de hade rätt.
Enligt forskarna går solvärmen ned så djupt som till tio meter. Men även tre meter ned blir det upp till 15 grader varmt och på det djupet är det plus fyra året runt. Det betyder, enligt forskarna Hiltunen och Mäkiranta, att städerna med sina enorma asfaltytor sitter på en enorm outnyttjad resurs.
De anser att i princip samtliga byggnader med närliggande parkeringsplaner kunde utnyttja asfaltvärmen.
Köpcentra, kontor och bostadshus i centrum utgör ett par andra exempel, säger Anne Mäkiranta, som påpekar att asfaltvärme delvis utnyttjas utomlands. I Japan värmer man upp flygplatser och i Holland och England har man också samlat erfarenheter om asfaltvärmen. Det förekommer dock inga internationella mätdata.
Därför samlar man själv information om asfaltvärmens prestationsförmåga. Enligt Erkki Hiltunen kan asfaltenergin bli verklighet redan nästa år och bidra till stora mängder energi. Forskarna vill också veta hur asfaltvärme kan fungera i Finlands kalla klimat.
