Att trappa ned på energiimporter och att minska klimatförändringarna är viktiga energipolitiska mål som ofta anses gå hand i hand. Nu visar en ny internationell studie från bland annat Lunds universitet att en kraftig minskning av energiimporter har en mindre betydande roll för klimatförändringarna än vad man tidigare trott.
I en nyligen publicerad studie i tidskriften Nature Energy visar forskare vid Lunds universitet tillsammans med forskare från bland annat International Institute for Applied Systems Analysis (IIASA) i Österrike att nuvarande insatser för att minska energiimporten har liten inverkan på klimatförändringarna. Studien visar även att kostnaderna för minskad energiimport är betydligt lägre än kostnaderna för de insatser som krävs för att begränsa den globala uppvärmningen till det fastställda tvågradersmålet.
Tidigare forskning visar att klimatpolitik kan ha positiv inverkan på områden som bland annat energisäkerhet och minskade luftföroreningar. Om vi exempelvis skulle lyckas dra ned markant på växthusgasutsläppen så skulle importen av fossila bränslen minska. I den aktuella studien har forskarna dock upptäckt att det omvända förhållandet inte gäller.
– Begränsningar av energiimporten skulle ha mycket liten effekt på utsläppen, säger forskaren Jessica Jewell från International Institute for Applied Systems Analysis i Österrike, som leder den internationella studien.
Studien använde fem olika modeller för global energiekonomi för att undersöka åtta långsiktiga scenarior för politiska insatser, antingen för att minska utsläppen som orsakar klimatförändringar eller för att begränsa importen av olja, gas och kol. Det visade sig att kraftigt minskad energiimport skulle minska utsläppen under 2000-talet med enbart 2‒15 procent i förhållande till referensscenariot, vilket mot slutet av seklet skulle innebära en global uppvärmning på 3,5‒4 grader Celsius över den förindustriella nivån. En politik inriktad på att minska klimatförändringarna, å andra sidan, skulle behöva minska utsläppen med 70 procent för att begränsa nivån till 2 år 2100.
Studien visar vidare att insatserna för att minska energiimporten skulle kosta 3‒20 gånger mindre än de insatser som krävs för att stabilisera klimatförändringarna till 2°C år 2100, vilket därmed riskerar att bli ett mer kostnadsmässigt attraktivt alternativ. Huruvida en stat vill betala mer för klimatstabilisering och få energisäkerhet på köpet, eller enbart vill inrikta sig på att minska energiimporten tror Aleh Cherp, professor vid Internationella Miljöinstitutet vid Lunds universitet, beror på hur stor skillnaden är mellan de två kostnaderna.
– Om det kostar ungefär lika mycket att stoppa klimatförändringarna som att minska importen så är det troligare att man försöker göra båda samtidigt. Men om kostnaderna skiljer sig mycket, som vår studie visar, är det troligare att man satsar på det billigare alternativet med minskad energiimport, säger Aleh Cherp.
Enligt forskarna förväntade de sig att ett fokus på energioberoende skulle ha mindre effekt på utsläppen än en mer renodlad klimatpolicy men blev förvånade över att effekten var så betydande och att kostnadsskillnaderna var så stora.
Forskarna framhåller att fler studier behöver göras för att se hur väl verkligheten stämmer överens med studiens resultat. Vidare utvecklar de nu ett internationellt tvärvetenskapligt forskarnätverk för att ta reda på hur valet av energipolitik påverkar klimatet.
