Termiska energimätare för fjärrvärme och fjärrkyla har idag allt högre tidsupplösning och samlar därmed in en allt större mängd mätvärden. Marie Skogström från ONE Nordic Mätteknik berättar hur man upptäckt nyttan av dessa mätvärden och hur de i framtiden kommer att kunna utnyttjas i ännu större utsträckning.
Text: Alarik Haglund
Marie Skogström, som är mätteknisk specialist på företaget ONE Nordic Mätteknik och ordförande i Energiföretagen Sveriges mätargrupp, har arbetat i mätteknikbranschen i 30 år.
Hon berättar att en termisk energimätare, som används för både fjärrvärme och fjärrkyla, består av tre grunddelar.
- Dels består den av två temperaturgivare, som när det handlar om fjärrvärme mäter värmen som går in i huset och värmen som går ut ur huset och på så vis talar om hur mycket värme som försvunnit inne i huset. Den består också av en flödesgivare, som mäter flödet som passerar genom mätaren, och ett integreringsverk, som bland annat räknar ut energiförbrukningen, förklarar Marie Skogström.
Hon talar också om att det idag finns ett regelverk, skrivet av energimarknadsinspektionen, som sedan 2017 ställer krav på att man för debiteringsmätningar måste kunna redovisa mätvärden för varje månad, vecka och dygn.
- Vi fick helt plötsligt väldigt mycket mätvärden och i början måste jag erkänna att vi tyckte att det var lite besvärligt, men efterhand har vi sett nyttan av dessa mätvärden och till och med börjat skapa ännu mer mätvärden än vad regelverket kräver, genom att till exempel avläsa oftare, för att vi vill veta mer, säger Marie Skogström.
Mer komplicerade prismodeller
Eftersom man har ägnat sig åt fjärravläsning vid energimätning för fjärrvärme i mellan 25 och 30 år talar Marie Skogström om att man på fjärrvärmesidan, till skillnad från på elsidan, valt väldigt olika lösningar, ofta i form av små pilotprojekt. Detta är emellertid på väg att förändras i och med att gamla lösningar byts ut på grund av den tekniska utvecklingen och det nya regelverket.
- Mycket av det vi hade innan klarade till exempel inte av dygnsmätningar och man var därför tvungen att byta ut mycket, förklarar Marie Skogström och tillägger att de flesta av dagens termiska energimätare i praktiken kan leverera mätvärden varje timme.
Vad används då alla dessa mätvärden till?
Till att börja med beskriver Marie Skogström att prismodellerna på fjärrvärmesidan är mycket mer komplicerade än på elsidan och att man också har fler parametrar att ta hänsyn till, vilket redan där gör att det behövs fler mätvärden.
Analys av mätvärden
Marie Skogström berättar också att man börjat utnyttja mätvärdena för att göra analyser, som bland annat innebär att man kan leta upp anläggningar som inte fungerar som det är tänkt.
- Det här är relativt nytt och befinner sig i teststadiet, men vi håller på att arbeta åt det hållet, säger Marie Skogström.
Bland annat nämner hon att det startats en ny standardiseringsgrupp i Sverige som heter TK 601 och som arbetar med att ta fram strukturerade metoder för detta.
I förlängningen är tanken enligt Marie Skogström att man ska koppla ihop alla de system man har och använda mätvärdena för att göra prognoser och följa vad som händer i nätet så att man eldar vid rätt tidpunkt och lagom mycket i våra kraftvärmeverk.
- Det handlar mycket om att hålla nere kostnaderna och utsläppen av växthusgaser. Man försöker att inte elda för kråkorna och då måste man ha mer kontroll, förklarar Marie Skogström.
