Den pågående konflikten mellan Iran och Israel har åter riktat världens uppmärksamhet mot Hormuzsundet – en av de mest strategiskt känsliga passagerna för global olje- och gastransport. Även om konflikten geografiskt utspelar sig långt från Norden, kan den få betydande effekter också för Sverige och andra nordiska länder, särskilt genom påverkan på energi- och transportkostnader.
– Även hotet om en stängning av Hormuzsundet kan få energimarknaderna att skälva och priserna att stiga kraftigt, varnar flera energianalytiker.
Den amerikanska energimyndigheten EIA (U.S. Energy Information Administration) beskriver Hormuzsundet som – världens viktigaste oljeflaskhals – och understryker dess centrala roll för energiförsörjningen.
Ett regionalt hot med globala följder
Enligt Internationella energiorganet IEA passerade omkring 20 miljoner fat råolja och förädlade oljeprodukter genom Hormuzsundet varje dag under 2023. Det motsvarar närmare trettio procent av världens samlade oljetransport till sjöss.
– Ungefär sjuttio procent av denna volym är på väg till Asien, med Kina, Indien och Japan som de största mottagarna, uppger IEA.
Men även Europa påverkas v den pågående konflikten – inte minst genom den globala prisbildningen. En krig även i sundet, eller ett längre avbrott i sjötrafiken, riskerar att driva upp oljepriset världen över. För Sverige och de nordiska länderna, som är beroende av import för stora delar av sin energi, kan det få påtagliga konsekvenser.
Omkring fyra procent av den råolja som förbrukas i Sverige har ursprung i Mellanöstern, enligt Energimyndigheten. Men även mindre direkta andelar kan få stor betydelse när världsmarknadspriserna stiger. Det gäller särskilt för transportsektorn och industrin.
– Ett långvarigt avbrott i Hormuzsundet skulle inte bara påverka exporten från viktiga oljeproducenter i Persiska viken som Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Kuwait, Irak och Qatar. Det skulle också göra större delen av världens reservkapacitet otillgänglig, varnar IEA i en rapport.
Begränsade alternativ till sjövägen
Det finns viss kapacitet att leda om oljetransporter landvägen via rörledningar. IEA bedömer dock att endast cirka 4,2 miljoner fat per dag kan dirigeras om, vilket motsvarar ungefär en fjärdedel av det normala dagliga flödet genom Hormuzsundet.
De alternativa rutterna inkluderar bland annat Saudiarabiens öst–väst-rörledning till Röda havet och Förenade Arabemiratens rörledning från Abu Dhabi till hamnstaden Fujairah vid Omanbukten. Men dessa lösningar är inte tillräckliga för att hantera ett totalt avbrott i sundet.
I praktiken innebär det att även ett hot om konflikt i regionen räcker för att skapa osäkerhet på marknaden. Det får oljebolag, rederier och investerare att agera i förväg, ofta med stigande priser som följd.
För de nordiska länderna, där elproduktionen till stor del baseras på förnybara källor som vattenkraft och vind, är den direkta effekten på elförsörjningen mindre än i många andra delar av världen. Men energimarknaden är global, och prisökningar på olja och flytande naturgas påverkar både hushållens ekonomi och konkurrenskraften inom industrin.
Sverige har de senaste åren gjort stora satsningar på elektrifiering av transportsektorn, men är fortfarande beroende av fossila bränslen inom både vägtrafik och sjöfart. En kraftig uppgång i oljepriserna skulle kunna bromsa den gröna omställningen och leda till ökade kostnader för både företag och konsumenter.
– Det är just i sådana lägen som betydelsen av energiberedskap och diversifiering av försörjningsvägar blir tydlig, säger en nordisk energianalytiker som vill vara anonym.
Indirekta konsekvenser för Sverige och Norden
Utöver energiprisernas påverkan kan en eskalering i Hormuzsundet också få effekter på det globala säkerhetsläget och därmed på politiska prioriteringar i Europa.
Ökad militär närvaro i regionen från USA och dess allierade kan leda till spänningar även i andra delar av världen. För Sverige, som nyligen blivit medlem i Nato, aktualiseras frågor om säkerhetspolitik och beredskap i ett bredare geopolitiskt sammanhang.
På handelsområdet kan längre transporttider, stigande fraktkostnader och högre försäkringspremier påverka importen av viktiga varor och insatsmaterial – något som även andra små och exportberoende länder i Norden måste beakta.
Sammantaget visar utvecklingen kring Hormuzsundet hur tätt sammanflätad den globala ekonomin är med händelser i Mellanöstern. Även om Sverige och dess grannländer geografiskt ligger långt bort, är beroendet av öppna sjövägar och stabila energipriser större än många kanske föreställer sig.
Källa: Internationella energiorganet (IEA), U.S. Energy Information Administration (EIA)
