Sverige har goda möjligheter att spela en nyckelroll i Europas växande batterivärdekedja. Landet har tillgång till fossilfri el, stark forskning och växande industriella initiativ. Men enligt en ny rapport från Energimyndigheten finns det tydliga risker för att den positiva utvecklingen bromsas av flera strukturella hinder och minskad investeringsvilja.
Energimyndighetens rapport, En lägesbeskrivning av utvecklingen för Sveriges delar av en hållbar och konkurrenskraftig europeisk batterivärdekedja, pekar på att både globala och inhemska utmaningar påverkar framtiden för svensk batteriproduktion.
Kompetens och konkurrens en växande utmaning
En av Sveriges styrkor är den avancerade forskningen inom batteriteknik. Här bedrivs internationellt konkurrenskraftiga studier inom flera teknologier, och det finns ett brett intresse från utländska experter att arbeta i Sverige. Men samtidigt ställer den snabba teknikutvecklingen allt högre krav på kompetensförsörjning – en utmaning som är svår att förutse i detalj.
– Sveriges attraktionskraft för internationell kompetens inom batteriområdet är fortsatt hög. Området präglas samtidigt av en ökande internationell konkurrens om kvalificerad arbetskraft. Vi ser ett ökat behov av snabba strategiska insatser och positioneringar kring batteriteknologier och ett ökat fokus på samordnade internationella samarbeten, säger Peter Engdahl, chef för avdelningen Forskning, innovation och affärsutveckling på Energimyndigheten.
Utöver forskningen finns det redan exempel på aktörer i Sverige som använder batterilagring för att stödja energisystemet. Ett exempel är Svenska kraftnät som samarbetar med lokala energibolag och privata aktörer för att integrera storskaliga batterilösningar i elnätet. Dessa används bland annat för att stabilisera frekvensen i det svenska kraftsystemet.
Förslag på åtgärder och fortsatt samordning
Energimyndigheten föreslår nu att svenska myndigheter får ett nytt samordningsuppdrag. Uppdraget bör inkludera regelbundna lägesbeskrivningar och uppföljningar längs hela värdekedjan för batterier. Syftet är att snabbt kunna identifiera förändringar i omvärlden och behov av nya insatser.
– Ett nytt samordningsuppdrag med regelbundna lägesbeskrivningar och analyser skulle ytterligare förstärka Sveriges möjligheter att agera proaktivt inom batteriområdet, utifrån svenska styrkor och behov i dag och framöver. Detta är avgörande för ökad hållbarhet och svensk och europeisk innovations- samt konkurrenskraft, säger Linda Svanhed, enhetschef på Hållbar transport.
Rapporten betonar också vikten av fortsatt samverkan mellan myndigheter, näringsliv och akademiska aktörer. Genom ett stärkt partnerskap kan Sverige skapa förutsättningar för långsiktig hållbarhet i både forskning och industri.
Program för en hållbar batterikedja
Energimyndigheten arbetar redan i dag med flera insatser kopplade till batterier. Bland annat genom forskningsprogrammet Hållbar batterivärdekedja, som löper mellan 2024 och 2027. Programmet syftar till att möta de växande behoven av akademisk kompetens och att stödja tillväxt inom den svenska batterisektorn.
Den andra utlysningen inom programmet, Framtidens hållbara batterivärdekedja, är öppen för ansökningar fram till den 21 augusti 2025. Satsningen sker i samverkan med andra forskningsfinansiärer, myndigheter, näringslivsaktörer och universitet.
Sammantaget visar Energimyndighetens rapport att Sverige har stora möjligheter men också tydliga utmaningar. För att landet ska behålla sin position som ett attraktivt alternativ i Europas batteriinfrastruktur krävs samordnade insatser och långsiktig planering.
Källa: Energimyndigheten
