Elektrifieringen har länge utmålats som en hörnsten i Europas klimatomställning. EU-kommissionen har understrukit att elanvändningen måste mer än fördubblas fram till år 2040 för att uppnå klimatmålen. Liknande tongångar hörs i Sverige – Energimyndigheten talade 2022 om en möjlig fördubbling av elanvändningen till år 2035. Trots detta visar de faktiska siffrorna något helt annat, skriver Christian Sandström i en artikel i Affärsvärlden.
Mellan 2014 och 2024 har elproduktionen inom EU minskat med åtta och en halv procent, medan elanvändningen sjunkit med närmare sex procent. Dessa siffror står i skarp kontrast till de uttalanden och visioner som formulerats av europeiska beslutsfattare.
I Sverige har energiminister Ebba Busch talat om en växande elektrifiering. I november 2024 hänvisade hon i riksdagen till ”den ökade elektrifieringen”. Men statistiken tyder snarare på det motsatta – en nedgång i såväl produktion som användning, skriver Christian Sandström i Affärsvärlden
Kapaciteten växer – men produktionen sjunker
Samtidigt som den faktiska elproduktionen minskar, ökar produktionskapaciteten i Europa. Denna tillväxt beror främst på en snabb utbyggnad av väderberoende kraftkällor som sol- och vindkraft. Detta skifte skapar dock nya problem, skriver Christian Sandström.
Väderförhållandena tillåter kan överskott uppstå – vilket i sin tur pressar elpriserna nedåt, ibland till negativa nivåer. Men trots större kapacitet är den tillgängliga och pålitliga elen inte tillräcklig.
Ett tydligt exempel är Tyskland, där elproduktionen minskat markant det senaste decenniet. Trots detta hävdade den dåvarande förbundskanslern Olaf Scholz 2024, enligt Sandström att:
– Omställningen till mer förnybar energi och elektrifiering är nyckeln till Europas konkurrenskraft och energisuveränitet.
Samma mönster återfinns enligt Christian Sandström i Spanien. Här har, liksom i Tyskland, andelen väderberoende elproduktion ökat, medan den totala elproduktionen stagnerat eller minskat.
Högre priser och fallande industriproduktion
Mellan 2014 och 2024 har elpriserna inom EU stigit med omkring femtio procent. Denna prisutveckling sker parallellt med ambitionerna att elektrifiera såväl fordonsflottan som tunga industrier. Högre elpriser minskar dock hushållens och företagens incitament att gå över till eldrift.
- Förespråkare för högre elpriser menar att dessa kan driva fram effektiviseringar. Men i praktiken riskerar prisnivåerna snarare att leda till en avindustrialisering. EU:s industriproduktion har stagnerat sedan 2014 och fallit under de senaste tre åren. Samtidigt har industriproduktionen i USA ökat med femtio procent, och i Kina har den mer än fördubblats under samma period, skriver Christian Sandström i Affärsvärlden.
I Sverige syns ännu ingen tydlig minskning i elproduktion – tvärtom har den ökat något. Dock sker denna ökning parallellt med en växande export av el. Den främsta förklaringen är den kraftiga expansionen av vindkraft. Elanvändningen inom Sverige har däremot inte ökat, vilket också går emot tidigare prognoser.
- De sjunkande priserna vid överskott, i kombination med höga genomsnittspriser, skapar en elmarknad präglad av volatilitet. Tilltron till elförsörjningen minskar, vilket i sin tur påverkar företags investeringsvilja negativt, skriver Christian Sandström i sin analys i Affärsvärlden.
Prognoser och verklighet på kollisionskurs
Uttalanden från EU-kommissionen, nationella regeringar och olika energimyndigheter bygger ofta på antagandet att elektrifieringen kommer att accelerera i snabb takt. Frans Timmermans, tidigare ansvarig för EU:s gröna giv, uttryckte 2023 att:
– Direkt elektrifiering är det mest effektiva sättet att minska utsläpp i många sektorer och måste stå i centrum för vår strategi för ett klimatneutralt Europa, skriver Christian Sandström i Affärsvärlden.
Men utvecklingen de senaste tio åren går i motsatt riktning. Kapaciteten för elproduktion har ökat, men den faktiska produktionen och användningen har minskat. Samtidigt har priserna stigit och elmarknaden blivit mer instabil.
Man kan hävda att elektrifieringen är en långsiktig process, men de första tio åren av denna omställning har inte visat några tydliga tecken på framsteg. Om en person som påstår sig vara maratonlöpare får andnöd efter hundra meter, väcks rimligen tvivel kring löftet om att fullfölja loppet.
- Politiker, energiexperter och prognosmakare tycks i många fall blunda för de faktiska trenderna. Resultatet är en växande klyfta mellan vision och verklighet. Elektrifieringen har inte kommit igång – i stället ser vi tecken på en avelektrifiering, sammanfattar Christian Sandström
Källa: Affärsvärlden, Christian Sandström
