Efter att i fyrtio år ha förbjudit användningen av kärnkraft, överväger Danmark nu om det finns anledning att ompröva förbudet. Den danska klimat- och energiministern Lars Aagaard meddelade nyligen att regeringen ska granska möjligheterna och riskerna med att tillåta modern kärnteknik – framför allt små modulära reaktorer.
– Vi ser att nya kärnteknologier växer fram, små modulära reaktorer, sade Aagaard till den danska tidningen Politiken – Regeringen har därför beslutat att starta en utredning av potentialen hos dessa nya teknologier.
Förbudet mot kärnkraft i Danmark infördes i mars 1985, efter ett beslut i Folketinget som tog bort kärnkraften ur den nationella energiplanen. Beslutet kom ett år före Tjernobylolyckan 1986, och har sedan dess legat fast.
Aagaard understryker att utredningen inte innebär ett beslut om att bygga kärnkraft i Danmark, utan handlar om att förstå vad ett eventuellt tekniksprång skulle innebära för det danska samhället.
– Att tekniken har potential räcker inte. Vi måste också förstå konsekvenserna för Danmark om vi ska möjliggöra användningen, säger han.
Regeringen har samtidigt tydligt avfärdat traditionella kärnkraftverk som ett alternativ. Fokus ligger helt på nästa generations teknik, alltså små modulära reaktorer, ofta kallade SMR.
Vind och sol fortsatt i centrum för Danmarks energiomställning
Utredningen om kärnkraft innebär inte att Danmark överger sin nuvarande energipolitik, förklarar energiministern.
– Vind och solkraft är fortfarande de billigaste och snabbaste vägarna till grön omställning, säger Lars Aagaard.
För närvarande står vind- och solkraft för ungefär hälften av Danmarks elförsörjning. Räknar man in bioenergi och solceller utgör dessa förnybara källor över åttio procent av landets elmix – en av de högsta andelarna bland industrialiserade länder.
Danmark har under flera decennier positionerat sig som ett föregångsland inom vindkraft, och ambitionen är att bygga vidare på den positionen. Samtidigt öppnar utredningen för att tekniska genombrott inom kärnkraft inte ska avfärdas utan vidare, särskilt om de kan bidra till industrins omställning.
Frågan om små modulära reaktorer har fått ökad uppmärksamhet i Europa, inte minst i ljuset av behovet att minska utsläppen i energikrävande sektorer där elektrifiering med enbart vind och sol kan vara svår att uppnå.
Italien kan också vara på väg tillbaka till kärnkraft
Danmark är inte det enda europeiska land som nu ser över tidigare beslut om kärnkraft. Även Italien har inlett en process för att återinföra kärnkraft efter mer än fyrtio års frånvaro.
Italiens kärnkraft avvecklades efter en folkomröstning 1987 – året efter Tjernobyl. En ny folkomröstning 2011 bekräftade motståndet, och inga reaktorer har varit i drift sedan dess.
Men den nuvarande italienska regeringen, ledd av premiärminister Giorgia Meloni, meddelade förra året att man planerar att ta fram ny lagstiftning för att möjliggöra en återgång till kärnkraft.
Precis som i Danmarks fall handlar det inte om att bygga konventionella reaktorer, utan om att satsa på den senaste generationens små modulära enheter.
Syftet är att minska industrins utsläpp och bidra till ett robust och koldioxidsnålt energisystem. Under våren 2024 godkände den italienska regeringen ett förslag om att börja utarbeta en rad nya lagar som på sikt kan bana väg för återintroduktion av kärnkraft.
Om dessa planer realiseras blir Italien ett av de första EU-länderna som återinför kärnkraft efter ett tidigare totalstopp, med fokus på nästa generations teknik.
Det återstår att se om Danmark väljer en liknande väg. Regeringens utredning är planerad att pågå under en längre period, och syftar till att ge ett faktaunderlag inför framtida politiska beslut.
Källor: Politiken, Reuters, Danish Ministry of Climate, Energy and Utilities
