ANItA samlar kärnteknisk kompetens

Kokarreaktorn BWRX-300 från Hitatchi kommer att ge 300 megawatt. Bild: Hitatchi.

Publicerad av

Redaktionen - 15 okt, 2025

Allt handlar om att samla kompetens för en framtida utbyggnad

Av Jörgen Städje

Nya kärnkraftssatsningar duggar tätt nu för tiden och allt oftare är de svenska högteknologiska lärosätena med i loppet, i samverkan med svensk högteknologisk industri. Just nu tycks det vara hausse för SMR, små modulära reaktorer. Så även för det uppsalabaserade ANItA.

ANItA (Academic-industrial Nuclear technology Initiative to Achieve a sustainable energy future) är ett kompetenscentrum vars syfte är att samla akademisk och industriell kärnteknisk kompetens inom såväl tekniska som icke-tekniska områden.

Ane Håkansson, numera pensionerad fd professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet, var den som initierade ANItA. Här berättar han om svårigheterna som ANItA måste övervinna:

– Jag skulle önska att politikerna kunde släppa de ideologiska låsningar som har funnits runt kärnkraften eftersom det skapar en investeringsosäkerhet som inte gynnar klimatomställningen. ANItAs tydliga roll här är att kunna ge politiken det beslutsunderlag som behövs för att kunna fatta välavvägda beslut.

ANItA finansieras av svensk akademi, svensk kärnkraftsindustri och Energimyndigheten. Energimyndigheten finansierar satsningen med 25 miljoner kronor, industrin med 31 miljoner kronor och de akademiska partnerna med 25 miljoner kronor under fem år. Totalt har ANItA en budget på 81 miljoner kronor under de första fem åren.

Grundaren Ane Håkansson, fd professor i tillämpad kärnfysik. Bild Uu.

Flera doktorer och reaktorer

Så, vad handlar det om? Att förse Sverige och förhoppningsvis resten av världen, med billig, fossilfri, säker elenergi och säkra Sverige som ett kunskapsland.

Vi talar med Marcus Lindahl, professor vid Uppsala Universitet, medlem i programrådet för ANItA, som berättar om gruppens arbete:

– Huvuddelen av ANItA handlar om teknik och frågor kring hur man går ned till mindre reaktorer. Det har vi vattenkemister som tittar på. Nu är kokarreaktorer väldigt välbeforskade, men vi undersöker vad som händer när reaktorerna bara blir en tredjedel så stora som en vanlig reaktor, eller ännu mindre. ANItA startade som ett kompetenscentrum för SMR i Sverige och vi har arbetat oss igenom att antal frågor tillsammans med Vattenfall, Fortum, Studsvik och olika forskare.

Vår huvudinriktning är att skapa förutsättningar för nya doktorer inom kärnteknikområdet, framför allt med fokus på SMR. Avsikten är att ANItA ska fungera som kunskapsbas när kommuner, allmänhet och industrin behöver svar på svåra frågor. För detta har vi riktat in oss på fyra små reaktorer: GE Hitachi BWRX-300, Rolls-Royce SMR, Westinghouse AP300 och NuScale VOYGR. Vi funderade på att ta med de nya reaktortyperna, som Blykalla och smältsaltreaktorer, men fann att det fanns tillräckligt många knepiga frågor kring de befintliga typerna.

Centret startade 2022 och skulle ursprungligen bara hålla på till och med 2026, men man överväger att ansöka om att få fortsätta fem år till och tänker lämna in en ny ansökan i januari 2026. Just den ekonomiska sidan kan bli utmanande för lärosätena, då man måste skaffa mera kapital eller omlokalisera befintligt kapital.

Marcus Lindahl, professor i industriell teknik vid Institutionen för samhällsbyggnad och industriell teknik. Bild: Uu.

Hindren

Tekniskt är det görbart, men politiskt? Sverige är fortfarande ett mot-land som är fullt av falsk information kring kärnkraften, så en av ANItAs huvuduppgifter är att fungera som stöd och beslutsunderlag för politiker och sprida fakta kring kärnkraften till allmänheten.

Som alla andra som vill att Sverige ska få billigare och driftsäkrare el, måste ANItA försöka strukturera upp och ta sig förbi hindren som staten har skapat.

Det kan röra sig om politiska hinder, som att vissa partier och protestgrupper försöker stoppa utbyggnaden. Dessutom finns hinder i form av antalet reaktorer som får byggas, så att om man bygger ett antal SMR kanske man inte kan bygga flera fullstora reaktorer senare. Platshindren förhindrar att nya kraftverk byggs på andra platser än där det redan finns verk. Det försvårar eller omöjliggör nya tillämpningar, ger i princip oligopol till två bolag, och stänger i praktiken ute nya investerare.

Tryckvattenreaktorn Westinghouse AP300 är en krympt variant av deras AP1000. Bild: Westinghouse.

Genombrotten

Vilka är de stora genombrotten för ANItA, frågar vi avslutningsvis:

– De huvudsakliga vinsterna består i att man lyckas få fram en hel kader dukiga doktorer inom kärnkraftsområdet. Ett genombrott är att vi nu har en hel mängd unga forskare inom flera olika områden, som hålls ihop av ANItAs inriktning. Oavsett om vi ska satsa på ny kärnkraft, eller avveckla de reaktorer som håller på att avvecklas, kommer det att behövas kunniga människor.

ANItA:s målsättningar

Genom forskning och utveckling generera kunskapsbaserade beslutsunderlag syftande till att snabbt och säkert kunna implementera ny kärnkraftsteknik i Sverige. Detta för att understödja Sveriges ambition att bli en helt fossilfri nation.
Generera ny nationell kärnteknisk kompetens för att säkerställa säker drift av befintliga och framtida kärnkraftsanläggningar.
Sprida faktabaserad kunskap inom kärnteknikområdet till såväl allmänhet som beslutsfattare.
Utvecklas till en teknisk stödorganisation till politik, myndigheter och samhället i stort.
Skapa goda förutsättningar för svensk industri och samhällsliv att dels dra nytta av en god energitillförsel, dels för att svensk industri ska kunna bli en viktig partner till internationella reaktorleverantörer.