Energi, vatten och utsläpp i fokus när datacenter möter växande juridiskt motstånd

Indiana-universitetets datacenter i USA. Datacenter blir en allt viktigare del av den digitala infrastrukturen, men också ett växande mål för klimatrelaterade rättsprocesser. Tvister om elförsörjning, vattenförbrukning och fossila utsläpp ökar i takt med den globala AI-expansionen. Foto: Wikipedia Commons Lic. Kredit: Vmenkov
Indiana-universitetets datacenter i USA. Datacenter blir en allt viktigare del av den digitala infrastrukturen, men också ett växande mål för klimatrelaterade rättsprocesser. Tvister om elförsörjning, vattenförbrukning och fossila utsläpp ökar i takt med den globala AI-expansionen. Foto: Wikipedia Commons Lic. Kredit: Vmenkov

Den snabba utbyggnaden av datacenter och artificiell intelligens har skapat en ny konfliktlinje i den globala klimatdebatten. En ny rapport från London School of Economics (LSE) visar att datacenter i allt högre grad blir föremål för rättsprocesser där klimatpåverkan, energiförsörjning, vattenförbrukning och luftutsläpp står i centrum.

Rapporten bygger på en genomgång av omkring 3 600 klimatrelaterade rättsfall världen över sedan 2015. Forskarna konstaterar att antalet mål kopplade till datacenter ökar snabbt i takt med AI-investeringarna och den växande efterfrågan på digital infrastruktur.

Utvecklingen märks i flera världsdelar, där domstolar i bland annat Chile, Irland, USA och Storbritannien prövar projekt som rör några av världens största teknikföretag.

Vatten och el i fokus

Ett av de första uppmärksammade fallen gällde Googles planerade datacenter i Cerrillos utanför Santiago.

Lokala invånare och kommunen överklagade projektets miljötillstånd med hänvisning till att den vattenintensiva anläggningen riskerade att förvärra regionens redan ansträngda vattenförsörjning. Domstolen stoppade projektet sedan man bedömt att klimat- och miljökonsekvenserna inte hade analyserats tillräckligt.

Även om beslutet inte bromsade den fortsatta utbyggnaden av datacenter i Chile blev domen ett viktigt prejudikat för hur klimat- och vattenfrågor ska vägas in i framtida tillståndsprocesser.

Irland pekas ut som konfliktområde

Enligt LSE har Irland utvecklats till ett av Europas främsta konfliktområden.

Datacenter står redan för mer än en femtedel av landets elanvändning samtidigt som regeringen vill fortsätta bygga ut sektorn.

När den irländska energitillsynsmyndigheten beslutade att stora elanvändare, däribland datacenter, tillfälligt skulle få fortsätta använda fossil energi, väckte det kraftiga reaktioner.

Miljöorganisationerna Friends of the Irish Environment, Friends of the Earth Ireland och ClientEarth har därför vänt sig till domstol. De menar att beslutet riskerar att låsa fast landet i fossilgas under många år och försvåra omställningen till ett fossilfritt energisystem.

USA ser växande juridiskt motstånd

Även i USA ökar antalet rättsprocesser.

I Kalifornien har en domstolsprocess lett till att ett planerat datacenter måste använda förnybar el och återvunnet vatten för kylning.

I Georgia och Pennsylvania pågår samtidigt rättsprocesser mot myndighetsbeslut som möjliggör ny fossil energiinfrastruktur för att försörja växande datacenter.

Ett av de mest uppmärksammade fallen gäller AI-bolaget xAI i Mississippi. Företaget anklagas för att utan nödvändiga tillstånd använda mobila metangasgeneratorer som enligt kärandena orsakar luftföroreningar med negativa hälsoeffekter för närboende.

Även Storbritannien påverkas

I Storbritannien har miljöorganisationer överklagat regeringens beslut att ge klartecken för ett så kallat hyperskaligt datacenter i Buckinghamshire.

Organisationerna hävdade att myndigheterna inte hade tillräckligt analyserat projektets stora behov av el och vatten eller dess klimatpåverkan.

Den brittiska regeringen medgav senare brister i beslutsprocessen och utvecklaren accepterade att miljöåtgärder måste göras juridiskt bindande genom avtal med kommunen. Själva rättsprocessen avslutades därefter.

Påverkar besluten även utan domar

En viktig slutsats i rapporten är att klimatmål inte behöver vinna i domstol för att få effekt.

Enligt forskarna leder processerna ofta till ökad transparens, bättre miljöutredningar och skärpta villkor innan projekten kan genomföras.

– De här målen handlar inte nödvändigtvis om att stoppa datacenter. De handlar om att undvika ett ökat beroende av fossila bränslen och samtidigt säkerställa att den snabbt växande digitala infrastrukturen byggs med förnybar energi när möjligheten finns, säger Joana Setzer, docent och en av rapportens författare.

När AI-investeringarna nu accelererar i både Europa och Nordamerika väntas balansen mellan digital utveckling och klimatmål bli en allt viktigare juridisk fråga. För projektutvecklare innebär det att tillgång till förnybar el, vattenresurser och transparenta miljöprövningar blir lika avgörande som den tekniska utformningen av framtidens datacenter.

Källa: London School of Economics (LSE), Global Trends in Climate Change Litigation 2026 samt The Guardian.