En tydlig spricka har uppstått inom Europas stålindustri kring framtiden för EU:s utsläppshandel, ETS. Medan flera av kontinentens största stålproducenter vill se lättnader i klimatreglerna går nu en grupp företag med stora investeringar i fossilfri ståltillverkning till motangrepp.
I ett gemensamt brev till Europaparlamentet uppmanar SSAB, Salzgitter, Outokumpu, Stahl-Holding-Saar samt dotterbolagen Saarstahl och Dillinger EU att stå fast vid den planerade skärpningen av utsläppshandeln.
Företagen varnar för att en uppluckring av regelverket skulle minska investeringsviljan och försvåra Europas omställning till fossilfri stålproduktion.
– Att försvaga utsläppshandeln stärker inte Europas konkurrenskraft. Tvärtom urholkar det investeringssäkerheten, missgynnar företag som gått före och fördröjer den industriella omställning som Europa behöver, skriver bolagen.
Svar på krav om lättnader
Brevet är ett direkt svar på ett upprop från ArcelorMittal, Thyssenkrupp Steel Europe och Voestalpine, som i juni efterlyste en "verklighetskontroll" av ETS-systemet.
De tre stålkoncernerna menade att de höga kostnaderna för grön vätgas och koldioxidinfångning gör den planerade omställningen svår att genomföra och ville därför se en mer pragmatisk utveckling av regelverket.
Även om företagen inte presenterade några konkreta lagförslag, tolkades utspelet som en önskan att bromsa den planerade skärpningen av utsläppshandeln eller skjuta upp avvecklingen av de fria utsläppsrätterna.
Vätgassatsningar står på spel
Företagen bakom det nya brevet tillhör samtidigt de mest offensiva investerarna inom fossilfri ståltillverkning i Europa.
Salzgitter installerar just nu en elektrolysör på 100 MW för egen produktion av grön vätgas till sin anläggning för direktreducerat järn (DRI). Företaget har dessutom tecknat ett långsiktigt avtal om leveranser av 10 000 ton grön vätgas per år från energibolaget EWE från 2030.
Stahl-Holding-Saar bygger med stöd av både privata investeringar och statliga bidrag en ny DRI-anläggning och två ljusbågsugnar i Saarland. Anläggningen ska inledningsvis drivas med naturgas men successivt övergå till helt fossilfri vätgas under mitten av 2030-talet.
Även SSAB hör till pionjärerna genom sitt deltagande i HYBRIT, där fossilfritt stål produceras med hjälp av vätgas i stället för kol.
Outokumpu investerar inte direkt i vätgasbaserad ståltillverkning men har ingått ett samarbetsavtal med Norsk e-Fuel om leveranser av koldioxid från ståltillverkningen till produktion av elektrobränsle för flyget.
Vill se starkare koldioxidtull
Företagen försvarar inte bara ETS utan vill även stärka EU:s koldioxidtull, CBAM.
I dag omfattar CBAM främst råstål och vissa grundläggande stålprodukter. Brevskrivarna anser att systemet även bör omfatta mer förädlade stålprodukter för att förhindra att produktionen flyttas utanför EU, samtidigt som europeiska producenter investerar miljardbelopp i fossilfri teknik.
De efterlyser dessutom bättre skydd mot kringgående av reglerna och en permanent lösning för exportindustrin.
– Ett starkt ETS tillsammans med ett fullt utbyggt och effektivt CBAM kan stärka Europas konkurrenskraft, motståndskraft och industriell förnyelse, skriver företagen.
Omställningen är fortfarande dyr
Trots sitt försvar av utsläppshandeln är även de sex bolagen medvetna om de ekonomiska utmaningarna.
Flera av Europas största satsningar på grön stålproduktion har de senaste åren mött betydande motgångar.
Thyssenkrupp Steel meddelade tidigare att bolaget har tvingats överge en upphandling av grön vätgas till sin nya DRI-anläggning i Duisburg eftersom kostnaderna har blivit för höga. Anläggningen kommer därför inledningsvis att drivas med naturgas.
Voestalpine bygger visserligen en ny anläggning för vätgasbaserad järnproduktion, men den kommer inledningsvis endast att använda relativt små mängder vätgas.
ArcelorMittal beslutade samtidigt under 2025 att stoppa två planerade projekt för grön stålproduktion i Tyskland, trots miljardstöd från staten. Företaget bedömde att investeringarna inte kunde göras lönsamma med dagens kostnadsnivå.
Samtidigt råder enighet om en fråga mellan de båda lägren: intäkterna från ETS och CBAM bör i betydligt större utsträckning återföras till europeisk industri för att finansiera investeringar i den gröna omställningen.
Konflikten visar att Europas stålindustri nu står inför ett strategiskt vägval. Frågan är inte längre om omställningen ska genomföras, utan hur kostnaderna ska fördelas mellan industri, konsumenter och offentliga stöd – samtidigt som EU försöker behålla sin internationella konkurrenskraft.
Källa: Hydrogen Insight.
