Den snabba utbyggnaden av artificiell intelligens förändrar inte bara tekniksektorn utan också Europas energipolitik. EU-kommissionen presenterar nu ett omfattande regelpaket som för första gången ska införa minimikrav på energieffektivitet för datacenter, samtidigt som unionen vill påskynda utbyggnaden av ny digital infrastruktur.
Bakgrunden är en snabbt växande oro över datacentersektorns elförbrukning. Enligt EU-kommissionens prognoser väntas den installerade datacenterkapaciteten i unionen öka från cirka 12 gigawatt år 2025 till omkring 28 gigawatt år 2030. Datacentren står redan i dag för omkring 2,5 procent av EU:s elanvändning och bedöms svara för omkring 20 procent av ökningen i efterfrågan på el i avancerade ekonomier under det kommande decenniet.
Kommissionen varnar för att utvecklingen kan leda till ökade elpriser och större belastning på elnäten om den inte hanteras genom gemensamma regler.
Nya minimikrav och hållbarhetsmärkning
Som en del av det så kallade Data Centre Energy Efficiency Package ska EU införa minimikrav för både nya och befintliga datacenter. En behovsanalys ska genomföras senast 2027 innan de bindande kraven fastställs.
Parallellt arbetar kommissionen med ett gemensamt europeiskt hållbarhetsbetyg för datacenter. Anläggningarna ska bedömas utifrån bland annat:
- energieffektivitet,
- vattenförbrukning,
- användning av fossilfri eller förnybar el,
- återvinning av spillvärme,
- resurseffektivitet.
Målet är att skapa större transparens och göra det lättare för både kunder och myndigheter att jämföra olika anläggningar. Diskussioner pågår fortfarande om hur datacenter som drivs med kärnkraft ska klassificeras inom det nya systemet.
Sedan tidigare omfattas större datacenter med en installerad IT-effekt på minst 500 kilowatt av krav på att rapportera energianvändning, vattenförbrukning, spillvärme och andra hållbarhetsindikatorer till EU:s gemensamma databas.
Spillvärme blir en strategisk resurs
En viktig del av den nya politiken handlar om att bättre ta till vara den värme som datacenter producerar.
EU vill att större anläggningar ska återvinna överskottsvärme när det är tekniskt och ekonomiskt möjligt. Spillvärmen ska i högre grad kunna användas i fjärrvärmesystem och annan lokal energiförsörjning. För medlemsländerna innebär det också krav på att planera värme- och kylsystem där datacenter kan integreras med den lokala infrastrukturen.
För Norden är frågan särskilt aktuell eftersom flera nya datacenter redan levererar värme till fjärrvärmenät i bland annat Finland, Sverige och Danmark.
Snabbare tillstånd för nya AI-datacenter
Samtidigt som energikraven skärps vill Bryssel kraftigt öka Europas egen datacenterkapacitet.
Genom det föreslagna Cloud and AI Development Act vill EU minst tredubbla datacenterkapaciteten inom fem till sju år. Syftet är att minska beroendet av amerikanska molnleverantörer och stärka Europas digitala självständighet. Förslaget innehåller bland annat:
- snabbare tillståndsprocesser,
- enklare tillgång till mark, el och vatten,
- bättre finansieringsmöjligheter,
- Gemensamma regler för digital suveränitet.
Datacenter som uppfyller hållbarhets- och innovationskrav ska kunna få en snabbare etableringsprocess.
Balansgång mellan AI och energisystemet
EU:s strategi visar den svåra balansgång som väntar under de kommande åren. Unionen vill samtidigt bygga ut AI-infrastrukturen för att stärka konkurrenskraften och minska beroendet av utländska teknikjättar, men utan att datacentren driver upp elförbrukningen i en takt som riskerar att belasta elsystemen eller öka behovet av ny fossil elproduktion.
Utvecklingen innebär också att energifrågor blir en allt viktigare del av datacenterinvesteringar. För operatörer räcker det inte längre med hög datakapacitet – framtida anläggningar väntas även behöva uppfylla betydligt högre krav på energieffektivitet, vattenhushållning och återvinning av spillvärme än tidigare.
Källa: Reuters, Europeiska kommissionen.
