Flera amerikanska delstater har börjat skjuta upp eller försvaga tidigare beslutade klimatmål, trots att kostnaden för solel fortsätter att falla. Samtidigt växer investeringarna i förnybar energi snabbare i flera republikanskt styrda delstater än i många traditionellt klimatpolitiskt drivna delstater.
Utvecklingen illustrerar hur ekonomiska drivkrafter och politiska beslut allt oftare går i olika riktningar i USA.
New York skjuter upp klimatmålet
New York har blivit den första delstaten som officiellt flyttat fram ett lagstadgat klimatmål.
Målet om att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent till 2030 har nu senarelagts till 2040. Beslutet kom kort efter att delstatens administration förlorat en rättsprocess där en domstol slog fast att myndigheterna inte hade följt den ursprungliga tidsplanen.
Guvernör Kathy Hochul motiverade förändringen med höga energikostnader och svårare ekonomiska förutsättningar.
Flera delstater bromsar
Även andra delstater, däribland Kalifornien och Virginia, har mildrat eller omprövat delar av sina tidigare klimat- och energiåtaganden.
Enligt forskare har förändringarna flera orsaker. Den federala politiken under president Donald Trump har blivit betydligt mindre positiv till klimatåtgärder och förnybar energi, samtidigt som flera statliga stödprogram har försvagats eller försvunnit.
Dessutom har juridiska tvister kring exempelvis Kaliforniens krav på elfordon gjort det svårare för delstaterna att genomföra tidigare beslutade klimatstrategier.
Solenergin fortsätter att bli billigare
Samtidigt fortsätter den ekonomiska utvecklingen för solenergi att stärkas.
Artikeln hänvisar till bedömningar om att solel numera är den billigaste formen av elproduktion som hittills utvecklats, vilket gör tekniken allt mer konkurrenskraftig även utan omfattande subventioner.
Den kraftigt växande efterfrågan på el från bland annat AI-datacenter och andra stora datacenter bidrar också till ett ökat behov av ny elproduktion.
Investeringarna flyttar söderut
Paradoxalt nog sker en stor del av den amerikanska utbyggnaden av vind- och solkraft i republikanskt styrda delstater.
En viktig förklaring är att dessa ofta har större tillgång till mark för storskaliga anläggningar och enklare tillståndsprocesser än många tätbefolkade delstater på USA:s öst- och västkust.
Flera sydliga och mellanvästliga delstater har därför blivit attraktiva för investeringar i stora sol- och vindkraftsparker, trots att deras politiska ledningar ofta är kritiska till omfattande klimatpolitik.
Höga kostnader används som argument
Klimatförespråkare menar samtidigt att argumentet om höga energikostnader riskerar att bli kontraproduktivt.
Enligt Johanna Bozuwa vid tankesmedjan Climate and Community Institute bidrar extremväder och fortsatt beroende av fossila bränslen till stigande kostnader för bland annat energi, transporter, livsmedel och sjukvård.
Hon menar därför att en försvagad klimatpolitik inte löser problemen med höga energipriser utan snarare riskerar att förvärra dem på längre sikt.
Politiken går i en annan riktning än marknaden
Trots den politiska osäkerheten fortsätter marknadsutvecklingen att gynna förnybar elproduktion.
Lägre kostnader för sol- och vindkraft, tillsammans med ett växande elbehov, innebär att investeringarna fortsätter att öka i stora delar av USA. Samtidigt visar utvecklingen att politiska mål och faktiska investeringar inte alltid följer samma riktning.
Källa: Oilprice.com, The Conversation, The Guardian.
Fakta:
Artikeln bygger huvudsakligen på en analys publicerad av Oilprice.com, som återger bedömningar från forskare och kommentatorer. Påståendet att solel är den billigaste energikällan i historien är en värdering som förekommer i debatten och bygger på jämförelser av produktionskostnader (LCOE) för ny elproduktion under gynnsamma förhållanden. Det innebär inte att solel alltid är den billigaste lösningen i ett helt elsystem, där även kostnader för lagring, reservkraft och elnät påverkar den totala systemkostnaden.
