De har varit trångt i det svenska kraftnätet på det senaste och Svk har startat ett antal utbyggnadsprojekt på olika håll i landet. Det handlar om kapacitetshöjningar på befintliga 400 kV-ledningar, att byta ut föråldrade 220 kV-ledningar mot 400 kV och att förnya gamla ställverk och installationer. Dessutom tillkommer nya ledningar. Ska man inledningsvis nämna någon särskild kan man ta ledningen till Gotland, som ofta drabbas av avbrott. Det blir två nya 220 kV mark- och sjökablar för växelström. Detta för att tillgodose det ökade elbehovet på Gotland och säkerställa en mer robust och driftsäker elförsörjning.
Av Jörgen Städje
De kommande tio åren ska Svk ta cirka 2.900 kilometer nya ledningar och cirka 40 nya stationer i drift. Dessutom ska man reinvestera över 1.100 km ledningar och cirka hälften av de närmare 200 stationerna. De årliga investeringarna i anläggningsprojekt kommer att öka från nio miljarder (2025) till 20 miljarder per år 2026 och 2027.
Svenska kraftnät kommer reinvestera och förstärka stamnätet i hela Sverige och mot utlandet, men med särskilt fokus inom följande områden:
· Öka överföringskapaciteten mellan norra och södra Sverige för att hantera flaskhalsar och möjliggöra anslutning av ny produktion och elanvändning.
· Stärka elförsörjningen i Norrbotten och Västerbotten för att möta den stora ökning av elförbrukning som väntas inom industrin.
· Stärka elförsörjning till Stockholm och delar av Västra Götaland som redan har kraftigt växande elbehov.
· Ansluta Gotland till stamnätet.
Allmänna problem med ökad förbrukning
Stora delar av det befintliga stamnätet byggdes på 50-60-talet och närmar sig den tekniska livslängden och behöver ersättas. Det gör att Svk står inför en historisk investeringstakt när befintliga anläggningar ska reinvesteras, plus att stamnätet behöver byggas ut för att möjliggöra elektrifieringen inom industrier och samhälle.
För att förstå vad Svk står inför talade vi med experten Maria Jalvemo, Svks programledare för Region Nord, som berättade om problemen och de fem viktigaste utbyggnadsprojekten.
– När förbrukningen ökar uppstår det flaskhalsar på nya ställen eftersom effektbehovet ökar och flödena förändras. Då måste man bygga bort flaskhalsarna på olika ställen. Vi gör mycket djupgående analyser för att förstå var man måste bygga ut och särskilt i Boden och Luleå-området görs det stora industrisatsningar och för att få fram de gigantiska mängderna el som behövs måste man förstärka nätet runt omkring eller bygga helt nytt transmissionsnät där det bara funnits regionnät tidigare. Just nu avser vi att bygga dubbla stamnätsledningar från Boden till Luleå.
Problemet med kompetensbrist
– Detta för med sig en massa andra utmaningar, som kompetensbrist. Från 90-talet och framöver har vi inte byggt så mycket stamnät, eftersom det inte funnits så stort behov. Det innebär att nu när vi ska bygga mer saknar vi för specialistresursern som projektledare, teknikspecialister, tillståndsspecialister och ingenjörer i största allmänhet. Branschen har legat i träda ett tag och vi måste fylla på med folk.
Kraftnätet byggdes ut när man började bygga vattenkraft på 50-talet, samt på 80-talet när kärnkraften kom, men sen dess har inte mycket hänt.
De fem viktigaste utbyggnaderna
NordSyd
– NordSyd-paketet är gigantiskt. Det handlar inte bara om en förstärkning över en getingmidja mellan elområde 2 och 3, utan man ska ha klart för sig att ledningarna som finns på sträckan är gamla, vissa byggdes så tidigt som under på 1930-talet och behöver nu bytas ut för att säkerställa att stamnätet är fortsatt person- och driftsäkert. Det kommer att kosta mer än 100 miljarder kronor.
Tunnel Stockholm
– Stockholm är en storförbrukare som växer hela tiden och där lägger Svk ett stort investeringsprogram tillsammans med Ellvio och Vattenfall som handlar om hur man ska bygga ut elnätet i och kring staden, samt matningen in mot Stockholm. Ett bra exempel är den tunnel man just borrat färdigt, från Anneberg till Hammarby sjöstad, det så kallade ”Anneberg-Skanstull-projektet” som ska fyllas på med 400 kV-kablar.
Västra Götalandspaketet
– På västkusten pågår ett pärlband av projekt av utbyggnadsprojekt för att stötta upp elnätet. I västra Götaland finns mycket industrier inom bland annat fordon och kemiindustri som kräver mycket energi. De vill gärna bli fossilfria genom att elektrifieras och det håller på att tillfredsställas med Västra Götalandspaketet som omfattar ett antal ledningsförstärkningar.
Letsi-Svartbyn-Hällmyran
– De dubbla ledningarna från samlingspunkten Boden till de nya industrisatsningarna hos LKAB, SSAB elektrostålverk och Stegra i Boden kommer att bli väldigt viktiga för den industriella omställningen i Norrbotten. Kraftledningarna bidrar även till att bibehålla stabiliteten och driftsäkerheten i transmissionsnätet. Dessutom planeras det för ombyggnation av befintliga stationer i Letsi och Svartbyn samt ny station i området runt Degerträsk. Detta projekt väntar just nu på tillstånd. I norra Sverige finns även en ledning från 1952, den sk Harsprångslinjen som är värdens äldsta 400 kV-ledning, den ska vi nu förnya.
Gotlandsförbindelsen
– Idag ansluts Gotlands elnät till fastlandet via regionnätet. Med den nya elförbindelsen blir Gotland en del av det svenska stamnätet. Gotland har haft det särskilt besvärligt med strömavbrott, men kan nu se fram emot två redundanta 220 kV-förbindelser med fastlandet. Svk avser att ta ansvar för att säkerställa en robust elförsörjning till ön då behovet av el förväntas öka
Avslutning
Svk ser att alla dessa åtgärder kommer att behövas för att lösa de utmaningar kraftnätet står inför. Fortsatt utbyggd nätinfrastruktur är viktig för att få ett robust nät som klarar både krav ur ett totalförsvarsperspektiv och de olika krav som ställs av den framtida utvecklingen av elproduktion och elförbrukning.
