Effekterna på energimarknaderna till följd av kriget i Mellanöstern bedöms bestå under 2027, även om konflikten förväntas ha avslutats genom det nyligen undertecknade fredsavtalet mellan Iran och USA. Det framgår av Energimyndigheten nya kortsiktsprognos.
Den pågående energikrisen, kopplad till konflikten i Mellanöstern och störningar i handeln genom Hormuzsundet, har påverkat både energimarknader och global handel. Prognosen utgår från ett huvudscenario där konflikten antas lösas genom förhandlingar under 2026. Efter fredsavtalet mellan Iran och USA har de första tankfartygen börjat passera Hormuzsundet igen. Trots detta kvarstår effekter på energimarknaderna under uppvärmningssäsongen 2026/2027.
Prognosen innehåller även ett särskilt scenario som beskriver hur en mer långvarig energikris kan påverka energisystemet och ekonomin.
Utdragen kris och fortsatt osäkerhet
För att illustrera osäkerheten har Energimyndigheten tagit fram ett scenario där krisen antas få mer långvariga effekter, även om stridigheterna upphör inom kort. I detta scenario kvarstår påverkan på energipriser och ekonomi fram till våren 2028.
– Scenariot visar att högre energipriser i kombination med en svagare konjunktur kan dämpa efterfrågan på energi i samtliga sektorer. Effekten bedöms bli störst inom industrin och transportsektorn, säger Martin Johansson.
Lägre energianvändning i prognosen
Energimyndigheten tar årligen fram två kortsiktsprognoser. I den senaste bedöms den totala energianvändningen bli lägre än i prognosen från vintern. Förklaringar inkluderar fördröjningar i industriprojekt, särskilt inom järn- och stålindustrin samt bränsleproduktion, en svagare industrikonjunktur och effektiviseringar kopplade till elektrifiering. Samtidigt fortsätter dieselanvändningen att minska efter nedgången under 2025.
Elproduktion väntas minska kortsiktigt men öka senare
Prognosen visar att elproduktionen blir lägre under 2026 jämfört med tidigare bedömningar. Det förklaras främst av en svag hydrologisk balans som påverkar vattenkraften samt längre planerade revisioner i kärnkraften.
Under perioden 2027–2029 väntas produktionen öka igen. Det beror inte på ny kapacitet, utan på en återgång till mer normala produktionsnivåer samt en ökad efterfrågan kopplad till nyindustrialisering.
Fortsatt hög osäkerhet
Osäkerheten i prognosen bedöms fortsatt som betydande till följd av det globala läget. Erfarenheter från de senaste åren visar att energikriser främst påverkar ekonomin genom inflation, konjunktur och ökad osäkerhet, snarare än direkt genom energisystemets funktion. Detta kan även påverka investeringsnivåer och därmed takten i energiomställningen.
– Just nu ser vi att den globala reaktionen på Hormuzkrisen i huvudsak är att mildra dess påverkan, snarare än att använda den som en drivkraft för omställning, säger Gustav Ebenå.
