Kolet har spelat en avgörande roll i den industriella revolutionen och möjliggjort ett lyft ur fattigdom för stora delar av världen. Dess höga energitäthet och driftsäkerhet gjorde det till ett fundament för framsteg – först i västvärlden, sedan globalt.
Trots decennier av klimatpolitiska krav på att ”avsätta kolkungens tron” är bränslet fortfarande oumbärligt, särskilt i utvecklingsländer. I länder som Kina, Indien, Indonesien och Vietnam utgör kol fortfarande grunden för billig och pålitlig elproduktion. Det är svårt att föreställa sig att dess betydelse för ekonomisk utveckling skulle minska avsevärt de kommande decennierna.
Kolets återkomst i världens energipolitik
Energianalytikern David Blackmon konstaterar på sin Substack:
– Kina och Indien bygger kolkraftverk som om det vore 2015 igen. Nästan 110 gigawatt ny koleldad kapacitet har godkänts under 2024 – Kina står för 94,5 gigawatt och Indien för 15 gigawatt. Det är den högsta siffran på ett decennium och ett tydligt bevis på att energisäkerhet alltid väger tyngre än klimatlarm.
I Kina kommer över sextio procent av elförsörjningen från kol. Under 2024 har landet godkänt i genomsnitt två nya kolkraftverk i veckan. I Indien utgör kol nära tre fjärdedelar av elproduktionen, och The Economic Times lyfter landets rekordproduktion av över en miljard ton kol under räkenskapsåret 2023–2024 som en symbol för landets strävan efter energisäkerhet och självförsörjning. Även Indonesien, världens fjärde största kolkonsument efter Kina, Indien och USA, har varit tydligt med sitt motstånd mot att minska beroendet av kol, särskilt efter att USA drog sig ur Parisavtalet under president Trump.
Digitaliseringen eldar på efterfrågan
USA, världens näst största elförbrukare, ser nu en återkomst för kol – drivet av den snabba tillväxten inom AI, datacenter och kryptovalutor. Dessutom har investeringar värda cirka 2,8 biljoner dollar tillkännagivits för att återindustrialisera USA under Trumps administration. Detta innebär en historiskt snabb ökning i efterfrågan på el, vilket får flera analytiker att lyfta fram kolets roll även i USA:s framtida energimix.
Diagram: Global kolkonsumtion 2002 - 2027 (prognos)
Källa: Svenskt Näringsliv
Energiekonomen Bernard L. Weinstein menar att bristen på nya baskraftverk – till följd av tidigare administrationers klimatfokus – i kombination med ökande elbehov har skapat ett ansträngt elnät. Avbrottshot i flera regioner gör att naturgas inte längre räcker som enda ”bryggbränsle” mot ett koldioxidsnålt samhälle.
Kolets styrka ligger i dess energitäthet och förmåga att leverera stabil baskraft, till skillnad från väderberoende alternativ som vind och sol. Det är också ett billigt och lättillgängligt bränsle. I USA finns reserver som räcker i över 400 år – en trygghetsfaktor i en geopolitisk värld där tillgången på strategiska mineraler är osäker. Det är en verklighet utvecklingsländer länge förstått.
När Tyskland stängde sina kärnkraftverk och tappade tillgången till rysk gas under vintern 2022–2023, vände landet tillbaka till inhemsk brunkoledad elproduktion. Enligt Internationella energiorganet (IEA) bidrog Tysklands "avsevärda omsvängning" till att Europas kolefterfrågan ökade med nio procent år 2022.
I USA stängde Obama- och Bidenadministrationerna kolkraftverk i en takt som översteg den marknadsdrivna övergången till naturgas. En viktig drivkraft var EPA:s så kallade endangerment finding från 2009, som gjorde koldioxid till en reglerad förorening. Det möjliggjorde en omfattande byråkratisk och juridisk kampanj mot fossila bränslen, kulminerande i Clean Power Plan, där även naturgas belades med krav på oprövade tekniker för koldioxidinfångning – till förmån för intermittent elproduktion från vind och sol.
Teknik, geostrategi och politisk omvärdering
Enligt en rapport från FN-organet ITU och World Benchmarking Alliance väntas elförbrukningen från datacenter öka med femtio procent till 2027, och upp till 165 procent före 2030 jämfört med 2023. Moody’s bedömer att denna utveckling kommer att förlänga kolets livslängd, eftersom nätägare sätter leveranssäkerhet före utsläppsmål. IEA:s egen studie ”Energy-AI Nexus” visar att nätkapaciteten i USA redan är hårt pressad – och erkänner att intermittent elproduktion inte räcker som baskraft.
President Trump agerade i april 2025 genom att skriva under flera presidentorder som förlänger driften av kolkraftverk, återupptar kolbrytning på federal mark och klassar kol som ett ”strategiskt mineral” enligt försvarsproduktionen. Energiminister Chris Wright sade i CNBC:
– Om vi vill öka USA:s elproduktion de kommande fem eller tio åren måste vi sluta stänga kolkraftverk.
Efter år av nedläggningar är landets kolkraftkapacitet nu fyrtiofem procent lägre än toppnivån 2011. År 2024 stod kol bara för femton procent av elproduktionen i USA – en dramatisk minskning från närmare sextio procent på 1980-talet. Men nu skjuts nedläggningar av kolkraftverk på cirka 39 gigawatt upp. Syftet är att trygga elnätets tillförlitlighet i takt med att datacenter väntas öka sin elförbrukning med fyrtio procent till 2039, enligt PJM Interconnection.
Trump har lyft fram denna utveckling som en del i en bredare energistrategi som prioriterar självförsörjning och teknologiskt oberoende. På Världsekonomiskt forum i januari 2025 sade han:
– Vi har mer kol än någon annan.
Under denna nya linje har kolgruvorna i delstater som West Virginia, Wyoming, Kentucky och Pennsylvania fått ett nytt andrum. Som en kolarbetare i Pennsylvania uttryckte det på X:
– Trumps beslut är en lättnad. Kol är det enda som faktiskt fungerar just nu.
Samtidigt har regeringen gett stöd till ny effektiv teknik. Kinas anläggning Xuzhou Unit 3 och Indiens kraftverk i Khargone är exempel på moderna koleldade anläggningar med hög effektivitet och mycket låga utsläpp. Teknik som dessa utmanar bilden av kol som ett ”smutsigt” bränsle.
Koldioxidutsläpp kvarstår som kritikpunkt, men Trumpadministrationen ifrågasätter EPA:s bedömning från 2009 att CO₂ utgör en hälsofara. Miljömyndighetens chef Lee Zeldin sade i april:
– Jag har fått höra att det vore som att ifrågasätta klimatreligionens heliga graal. Men dagens besked handlar om att följa konstitutionen och rättsstatens principer.
Målet är att undanröja regulatoriska hinder och i stället basera politiken på vetenskapliga grunder.
Ideologi, framtidstro och klimatdebatten
Trumpadministrationens energistrategi står i stark kontrast till Europas klimatpolitiska linje. Istället för att söka en ”nettonollframtid” med ökade kostnader och industriell nedväxt, bygger USA enligt detta synsätt sin styrka på billiga, tillförlitliga energikällor. Det kan skapa tusentals nya jobb i kolregioner som drabbats hårt av tidigare nedläggningar.
I geostrategiska termer stärker inhemskt kol USA:s position. Det minskar beroendet av utländsk energi och är ett svar på Kinas ökade investeringar i koleldad industriproduktion och AI-infrastruktur.
Att kalla kol för ett ”övergångsbränsle” är vilseledande, menar flera energianalytiker. I stället bör det betraktas som en fortsatt riklig naturresurs. Historikern Vaclav Smil har visat hur nya tekniker ständigt förändrar användningen och tillgången till fossila bränslen – vilket gör tanken på ett definitivt skifte till ”förnybart” både osäker och förenklad.
Det malthusianska syndromet – outplånligt inristat i det västerländska medvetandet ända sedan den dystre brittiske nationalekonomen från 1700-talet förutspådde sina pessimistiska scenarier om brist och överbefolkning – måste drivas ut. Bilderna av ”broar” till ett inbillat slutläge i framtiden behöver kastas bort. Det finns ett behov av mer optimistiska och realistiska scenarier som tar hänsyn till människans uppfinningsrikedom och förmåga att innovera, när fria marknader och fria sinnen får obegränsat utrymme att utvecklas spontant. Ungdomar i skolor och på universitet bör möta mindre av domedagsprofeter som Greta Thunberg och Al Gore, och mer av Julian Simon och Friedrich von Hayek.Det är dags att lämna de malthusianska föreställningarna om brist och undergång, skriver författaren Tilak Doshi. I stället borde skolor och universitet öppna för fler perspektiv.
Kolet är långt ifrån dött – det eldar på framtiden i både USA och stora delar av världen.
Källa:
Artikeln bygger på originaltexten "The Rise and Rise of King Coal" av Tilak Doshi.
