Det är inte bara kraftvärmeverken som är intresserade av resterna från skogsavverkningen. Grenar, trädtoppar och liknande är högintressant för aktörer som vill tillverka biodiesel, plastprodukter eller textilier. Men kommer skogsresterna att räcka? På sikt är svaret nej menar skogsforskaren Gustaf Egnell, docent vid SLU.
Räcker skogens guld till för ett ökat behov? Frågan kanske leder till kantareller. Men det finns ett annat guld, en råvara som fler vill dra nytta av. Det är avverkningsrester, skogsspill, grot (grenar och toppar), stubbar, klena eller skadade stammar och alla andra liknande restprodukter som lämnas kvar i det traditionella skogsbruket.
Det är en värdefull resurs som på sikt troligen kommer att bli än mer attraktiv för olika användningsområden. Resterna kan bli till biobränsle till kraftvärmeverk som genererar både fjärrvärme och elström. Men de kan också genomgå processer till produkter på bränslemarknaden eller för tillverkning av bioplast. Säkerligen kommer nya innovativa lösningar att växa fram.
Flera aktörer visar intresse för det som blir över på hyggena runt om i landet. Därför är det rimligt att ställa frågan, kommer resterna att räcka för alla behov?
40 procent skogsrester
I skogsbruket lämnas en viss mängd rester när man tagit hand om stamveden, alltså stammen utan grenverk, stubbe och topp. Grovt räknat är 60 procent av den avverkade skogen stamved och skogsresterna blir då 40 procent, varav hälften är grot, grenar och toppar, alltså 20 procent. Men mängden grot är problematisk eftersom den kan vara besvärlig att hantera på svårtillgängliga marker och på hyggen där mängden kan vara för liten för att vara lönsam.
Under 2023 avverkades i Sverige 89 miljoner kubikmeter virke. Resterna, i form av grot, är då ungefär 30 miljoner kubikmeter. Grot motsvarar ett energiinnehåll på ungefär 60 TWh om resterna hade förbränts i kraftvärmeverken.
Fortsatt god tillgång
Genom åren har skogsbruket drabbats av bakslag. Torrperioder, angrepp av granbarkborrar och stormar har orsakat att skogsägarna tagit ut större volymer i samband med skadorna och mindre mängd åren efter. Avverkningsnivåerna har också påverkats av efterfrågan på skogsråvaror. Men de är naturliga variationer som dock inte har påverkat något nämnvärt.
- Den långsiktiga trenden pekar uppåt, alltså att såväl skogstillväxten som skogsavverkningen har vuxit och sannolikt kommer att göra det ett tag till, säger Gustaf Egnell.
Gustaf är docent vid Institutionen för skogens ekologi och skötsel på SLU. Han forskar om skogsbaserad bioenergi och har bred kunskap i ämnet. Även om det inträffar mindre bakslag så kommer tillväxten i våra skogar och därmed utrymmet för avverkningen sannolikt att öka. Det betyder samtidigt att tillgången på avverkningsresterna kommer att växa och därför måste betecknas som god, om man utgår från dagsläget.
Tillgången kommer sannolikt att vara tillfredsställande för att kraftvärmeverken ska kunna fortsätta elda med skogsspillet. Behovet kommer att vara konstant, menar Gustaf. Skulle det bli brist på skogsrester på grund av lägre avverkningsnivåer i samband med lågkonjunkturer kan annat virke av lägre kvalitet såsom gallringsvirke användas.
Men i ett längre perspektiv kommer behovet av skogsbiprodukterna hos kraftvärmeverken sannolikt att minska. Det har att göra med den energieffektivisering som byggbranschen genomgår med energisnåla hus och installationer av värmepumpar, solpaneler och liknande. Det kan leda till minskad förbrukning av fjärrvärme.
Kampen om skogens guld
Skogsresterna kan användas på flera sätt än till förbränning och aktörer ser möjligheter att förädla och skapa nya produkter. Att skapa ett värde som kan vara viktigt ur flera aspekter, till exempel samhällsnytta. En tanke som Gustaf sympatiserar med.
- Resurserna behöver användas smartare, säger han. Inhemsk produktion av drivmedel kan åter bli aktuellt, nu som en del i beredskapsarbetet där en fullständig elektrifiering av transporter utgör en risk. Då kan inhemskt producerade drivmedel vara ett sätt att hålla trafik och transporter igång i en krissituation.
Fler aktörer, fler affärsidéer och nya produkter bidrar till ökad konkurrens vilket förändrar prisbilden. Samtidigt kan nya spelregler på marknaden stärka lönsamheten för skogsägarna. Men det finns en baksida.
- Då kommer inte skogsresterna att räcka till allt, tror Gustaf. Inte till förbränning i kraftvärmeverken, för att driva elgeneratorer, till drivmedel, att ta fram kemikalier till nya produkter, till att ta fram fibrer för att tillverka textilier och helt andra områden som kan växa fram. Det är en komplex situation som växer fram. Att sia om framtiden blir därför osäkert. Men en sak är säker, kampen om skogens guld kommer säkerligen att hårdna.
© Love Janson
