NA2 laddar kunskapsluckor med nukleär kompetens

Det pågår en politisk diskussion i Sverige om kärnkraftens framtida roll och omfattning. I den debatten finns olika perspektiv, och behovet av teknisk fördjupning och saklig analys är tydligt. Samtidigt har Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) pekat på utmaningar för Sveriges konkurrenskraft inom STEM-områdena (vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik). 

Trots olika syn på kärnkraftens varande, är frågan om behovet av kunskap och forskningskapacitet i sak, en opolitisk fråga. Mot denna bakgrund finns ett behov av aktörer som kan bidra med teknisk kompetens och faktabaserade underlag i frågor som rör kärnteknikens utveckling.

Detta hävdar några representanter från NA2 (Nordic Association for Nuclear Acceleration), ett nybildat initiativ med ambitionen att stärka den tekniska och analytiska grunden i dessa frågor.

Grundarna har erfarenhet från verksamheter som E.ON, Uniper, Framatome, Blykalla och Kungliga Tekniska Högskolan, med kompetens inom bland annat reaktorfysik, kärnbränsleutveckling, projektutveckling, cleantech och finansiering. Genom denna samlade erfarenhet avser NA2 att bidra till utvecklingen av en forskningsreaktor för material- och bränsletester samt produktion av nukleära isotoper.

Två av grundarna av NA2: KTH-professor Pär Olsson, forskningschef och Anders Bergdahl, VD.

Det rör sig om en grupp ledande befattningshavare och akademiker från olika delar av kärnkraftsindustrin och den akademiska världen som gått samman i övertygelsen att kärnteknik har kapacitet att lösa akuta problem inom energi, medicin och strategisk motståndskraft, och kan stödja en hållbar framtid för kommande generationer.

Man har identifierat flera flaskhalsar i det nordiska ekosystemet kring kärnkraften som hindrar expansionen av kärnteknik inom energi, medicinteknik, hälso- och sjukvård och rymd och har satt upp mål att ta itu med och lösa dessa hinder, med början i projekt i Norden och senare utvidgning av insatserna till europeisk och global nivå.

1. Sverige är ett kärnkraftsland

Sverige har lång erfarenhet av kärnteknik och goda förutsättningar att vara innovativt och konkurrenskraftigt inom området. Samtidigt finns det utmaningar kopplade till teknisk utveckling, forskningsinfrastruktur, utbildningskapacitet och industriell tillverkning som behöver hanteras för att stärka positionen framåt. Många tidigare beslut fattades utifrån de förutsättningar och prioriteringar som gällde vid den tidpunkten.

Parallellt råder en internationell brist på medicinska radioaktiva isotoper, och Europa har i flera avseenden ett betydande importberoende. Det skapar ett behov av ökad inhemsk kapacitet för forskning, testning och produktion.

NA2 har som mål att bidra till att utveckla sådan kapacitet genom att etablera två forskningsreaktorer för material- och bränsletester samt produktion av nukleära isotoper.

Flaskhalsarna som hindrar utvecklingen. Bild: NA2.

Avsikten är att bygga två forskningsreaktorer, som skulle kunna ge en mängd fördelar i ett svensk-nordiskt perspektiv:

• Stärka EU:s oberoende och komplettera den europeiska kapaciteten inom nukleär forskning och den allt snabbare ökande efterfrågan på europeisk isotopproduktion. 
• NA2 vill bygga reaktorer främst med svensk och nordisk teknik, vilket stärker dessa länders industriella förmåga och kompletterar leverantörskedjan.
• Stärka europeiska och nordiska SMR-initiativ som begränsas av bristen på möjlighet till material- och bränsleprovning och olika bestrålningstjänster. 
• En nordisk forskningsreaktor säkerställer fortsatt intresse för forskare, teknikstudenter, konstruktörer och kompetens- och resursutveckling för offentliga aktörer.
• Den finansiella stabiliteten på kärnkraftsområdet stärks, eftersom risker och kostnader hänger tätt samman med materialens och bränslets prestanda. En forskningsreaktor ökar kärnkraftsområdets förutsägbarhet, något som är viktigt för kapitalmarknaden.
• Sverige blir ett europeiskt centrum för produktion av medicinska isotoper, vilket ger både medicinska och samhälleliga vinster.

Sammanfattningsvis kan sägas att Sverige och Norden har förutsättningar att bidra till att stärka Europas kapacitet inom materialforskning, kunskapsuppbyggnad och regelutveckling på det kärntekniska området. En forskningsreaktor utgör en plattform för detta och skapar möjligheter för forskning, industri och myndighetssamverkan.

2. En nordisk forskningsreaktor

En inspirationsbild av NA2s tänkbara reaktorer. Bild: NA2.

Innan Ryssland började sitt krig i Ukraina bistod man världen med neutroner. Genom att kriget har stoppat detta har möjligheten att köpa stråltid begränsats till övriga kvarvarande materialtestreaktorerna, vilket i sin tur har skapat långa väntetider och blivit extremt dyrt. Europa behöver flera egna neutronkällor. NA2 utforskar möjligheten att bygga två reaktorer tillsammans med en industriell partner i Norden. Att bygga dem invid befintlig kärntekniska anläggningar är en fördel, eftersom där redan finns lämplig teknisk och kommersiell infrastruktur.

3. Staten och kapitalet

Den förestående investeringen är stor. Därför har NA2 skapat en investeringsmodell som innefattar både statlig och EU-finansiering, kompletterat med privat kapital. Man har också etablerat samarbeten med flera partners inom de nordiska industri- och medicinsektorerna samt akademin och det finns ett starkt intresse från olika utvecklings- och tillverkarorganisationer i medicinsektorn och kärnkraftsindustrin.

Tidplanen är tydlig. Under 2026 ska man i en förstudie genomföra en behovsinventering tillsammans med valda delar av akademin, industrin och berörda myndigheter, göra slutligt teknikval, bygga upp ett nätverk av leverantörer och få med flera ekonomiska intressenter. Man kommer att hålla ett seminarium i Riksdagen för att öka politikens kunskap om behovet av en nukleär infrastruktur för forskning och utveckling, påbörja tillståndsprocess med Strålskyddsmyndigheten och sätta samman ett nordiskt konsortium. Man räknar med en totalkostnad på ca en miljard Euro, vilket kan tyckas dyrt, men betänk att projektet ska skapa mervärde för flera generationer framöver och dra till sig kunskaper och intressenter till Sverige, Norden och Europa.

Under 2027-28 avser man att få med sig utrustningsleverantörer och hitta lämpliga kunder. Detaljerna i reaktorernas konstruktion ska fastläggas och finansieringen ska ros i hamn.

2032: Neutroner.