Omkring hälften av all uppvärmning i Sverige kommer idag från fjärrvärme. Genom att minska behovet av el för uppvärmning bidrar fjärrvärmen därmed till att avlasta elsystemet. Just nu befinner sig fjärrvärmen i ett utsatt läge på grund av att kostnaden för biobränslen skjutit i höjden, men Emil Berggren, som är gruppchef och ansvarig för fjärrvärme på Energiföretagen, ser samtidigt att det finns stora möjligheter för fjärrvärmen att utvecklas.
Text: Alarik Haglund
Emil Berggren börjar med att påpeka att fjärrvärmebranschen anpassat sig till nya förutsättningar flera gånger tidigare.
- Historiskt sett har branschen gått igenom ett antal omställningar och värmeproduktionen är idag i stort sett helt fossilbränslefri. Just nu är utmaningen framför allt de kraftigt ökade priserna på biobränslen efter energikrisen 2022, i spåren av Rysslands invasion av Ukraina, säger Emil Berggren.
Han förklarar att priserna på väldigt kort tid ökat till mer eller mindre det dubbla och att det, eftersom biobränslen idag står för cirka två tredjedelar av fjärrvärmens energitillförsel, är väldigt ansträngande och utmanande för alla fjärrvärmebolag.
- Vi ser också ett ökat intresse för bioråvara för andra industritillämpningar, till exempel inom kemiindustrin och fordonsindustrin. Det är fler som vill åt de gröna kolatomerna, kommenterar Emil Berggren och tillägger att de biobränslen som används inom fjärrvärmebranschen nästan uteslutande är restprodukter från annan primär användning.
Förutom att de ökade priserna på biobränslen påverkar fjärrvärmens lönsamhet, poängterar han dessutom att fjärrvärmebolagens verksamhet behövt anpassa sig till ett förändrat geopolitiskt läge, till exempel när det gäller beredskap och säkerhet.
Vill främja diversifierad produktion
För att tackla de utmaningar som fjärrvärmebranschen står inför vill Energiföretagen generellt sett försöka förbättra tillgången på biobränslen. Emil Berggren menar emellertid att det även är viktigt att man främjar diversifierad produktion.
Till exempel har Energiföretagen skickat in en hemställan om sänkt energiskatt för elpannor och värmepumpar i fjärrvärmeverksamhet, för att bland annat stimulera möjligheterna att ta vara på spillvärme och att ta vara på perioder då det råder överskott på elproduktion.
- Det finns många elpannor installerade som stått avställda och som skulle kunna köras i gång. Vi ser också att flera av våra medlemmar planerar att investera i både elpannor och värmepumpar om det blir ekonomiskt möjligt, säger Emil Berggren och menar att en sänkt skatt skulle göra stor skillnad.
Han understryker även att det i stunder med låga eller negativa elpriser finns möjlighet för fjärrvärmen att balansera elsystemet på ett unikt sätt.
- Vi ser idag att man spiller grön elproduktion under överskottsperioder som skulle kunna utnyttjas i fjärrvärmesystem för att minska behovet av biobränslen eller flytta det till andra perioder på året när elsystemet är ansträngt, förklarar Emil Berggren.
Investering i värmelager
Trots utmaningarna berättar Emil Berggren att flera av Energiföretagens medlemsföretag satsar på biobränsle. Bland annat håller Göteborgs Energi på att bygga en ny biobränsleeldad ångpanna på Ryaverket, Kraftringen i Lund har börjat bygga ett nytt kraftvärmeverk, som ska drivas med biobränsle, och Jämtkraft har nyligen tagit sitt nya kraftvärmeverk, som använder sig av biobränsle, i drift.
Han talar också om att det satsas mycket på innovation och utveckling kopplad till värmelager. Förutom att det planeras flera traditionella termiska ackumulatorer, som både kan användas för att tillhandahålla flexibilitet gentemot elsystemet och för att skapa redundans i värmeproduktionen, nämner han ett projekt där Mälarenergi byggt ett stort värmelager i Västerås genom att utnyttja ett befintligt bergrum, som tidigare varit ett oljelager, och att det finns fler bergrum av det här slaget som skulle kunna utnyttjas.
- Vi ser också flera spännande projekt när det gäller geotermiska spricklager, som är en ny teknik som skulle kunna göra det möjligt att lagra värme i berggrunden på ett helt nytt sätt, beskriver Emil Berggren.
Han förklarar att det går ut på att man borrar ett antal relativt grunda hål i berggrunden och fyller dem med vatten. Vattnet värms sedan upp med hjälp av fjärrvärme, när man har överskott eller möjlighet att ta vara på spillvärme i någon form.
- Jämfört med den investering som krävs för att bygga en ackumulatortank tror jag att det, om projekten faller väl ut, skulle kunna bli ekonomiskt fördelaktigt, säger Emil Berggren.
Till skillnad från traditionella termiska ackumulatorer, som kan lagra värme för ett eller två dygn, påpekar han också att man i storskaliga värmelager som värmelager i bergrum, spricklager och groplager, som man byggt i Danmark, kan lagra värme för flera veckor eller månader, eller kanske till och med säsongsvis.
Ökat utnyttjande av spillvärme
Det finns flera initiativ som syftar till att öka utnyttjandet av spillvärme inom fjärrvärmebranschen.
- Redan idag utnyttjas mycket spillvärme från industrier, men även datacenter och AI skulle kunna komma in som en storskalig källa till spillvärme. Det har byggts ett antal datacenter med koppling mot fjärrvärmesystemet, men den stora majoriteten har byggts utan anslutning till fjärrvärmesystemet. Det är synd att man inte lokaliserar och anpassar datacentren för att ta vara på den värme som genereras, tycker Emil Berggren.
Han berättar också att det både har byggts och planeras att byggas ett antal sammanbindningsledningar för att framför allt tillvarata spillvärme under sommartid. Till exempel har Skellefteå Kraft kopplat samman fjärrvärmenäten i Skellefteå och Skelleftehamn för att ta vara på spillvärme från Bolidens smältverk i Rönnskär. Göteborg Energi och Mölndal Energi bygger också ut kapaciteten mellan sina fjärrvärmenät, vilket bland annat gör att det överskott av återvunnen värme från avfallsförbränning och raffinaderier som finns sommartid kan användas även i Mölndals fjärrvärmenät.
Ny generation fjärrvärme
Det pågår enligt Emil Berggren även en hel del initiativ när det gäller den så kallade fjärde generationens fjärrvärme, som har lägre temperaturer i systemet, och han nämner att FVB, på uppdrag av Energiforsk, tagit fram en handbok för sänkta fjärrvärmetemperaturer. Lägre systemtemperaturer ökar inte bara energieffektiviteten utan banar också väg för att utnyttja mer lågvärdig spillvärme i fjärrvärmenäten.
- I Luleå, där tillgången till restgaser från ståltillverkningen kommer att försvinna på sikt och ersättas av mer lågvärdiga överskottsvärmeflöden, har Luleå Energi till exempel jobbat aktivt med att sänka systemtemperaturen i fjärrvärmenätet, berättar Emil Berggren.
Han menar också att det jobbas mycket med smart styrning i ett försök att öka flexibiliteten och balansera både fjärrvärmen och, i förlängningen, elsystemet.
Andra initiativ som han tycker är intressanta är projekt som syftar till att samla in och ta hand om koldioxiden från förbränningsanläggningar, både biobränslebaserade anläggningar och anläggningar för avfallsförbränning, genom antingen lagring (så kallad CCS) eller användning (så kallad CCU).
- Det gör det möjligt att bidra till klimatomställningen med negativa utsläpp, poängterar Emil Berggren.
Han avslutar med att säga att varje ort har unika förutsättningar och möjligheter och att det inte är säkert att det som funkar på en ort fungerar på en annan ort.
- Det fina med fjärrvärmen är att man utgår från lokala förutsättningar och vad man har möjlighet att bidra med på respektive ort, påpekar Emil Berggren.
