EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen säger att Europas minskning av kärnkraften under de senaste decennierna var ett strategiskt misstag. Uttalandet gjordes nyligen under ett energitoppmöte arrangerat av Internationella atomenergiorganet, IAEA, i Paris.
Bakgrunden är den senaste energikrisen som har drabbat Europa i samband med kriget i Iran och de kraftiga prisuppgångarna på fossila bränslen.
Enligt von der Leyen har Europas beroende av importerad energi blivit ett växande strategiskt problem.
– Att vara helt beroende av dyra och volatila importleveranser av fossila bränslen sätter Europa i ett sämre läge än andra regioner, sade Ursula von der Leyen i sitt tal enligt Reuters.
Kärnkraftens andel har halverats
År 1990 producerade Europa omkring en tredjedel av sin el från kärnkraft. I dag har andelen sjunkit till omkring 15 procent.
– Den här minskningen var ett politiskt val. Jag anser att det var ett strategiskt misstag att Europa vände ryggen åt en pålitlig och relativt billig energikälla med låga utsläpp, sade von der Leyen vid konferensen.
Flera europeiska länder har under de senaste decennierna valt att avveckla kärnkraften eller stoppa nya projekt.
Det mest uppmärksammade beslutet togs i Tyskland efter kärnkraftsolyckan i Fukushima 2011. Den dåvarande förbundskanslern Angela Merkel beslutade att stegvis avveckla landets kärnkraftverk.
Ursula von der Leyen var vid den tiden minister i Merkel's regering.
Kraftiga prisökningar
EU har under de senaste åren kraftigt byggt ut vind- och solkraft. Samtidigt spelar gas fortfarande en viktig roll i Europas elproduktion och fossila bränslen dominerar fortfarande energianvändningen inom transport och uppvärmning.
Den kraftiga prisökningen på energi i Europa under 2022 efter Rysslands invasion av Ukraina visade hur sårbar energiförsörjningen kan vara när importen av gas och olja störs.
EU diskuterar ny kärnkraftssatsning
Även om EU:s budget normalt inte finansierar kärnkraftsprojekt direkt, eftersom medlemsländerna är oeniga i frågan, signalerar EU-kommissionen nu en större öppenhet för ny kärnkraftsteknik.
Pengarna ska komma från EU:s utsläppshandelssystem.
Flera länder som tidigare varit skeptiska till kärnkraft har samtidigt börjat ompröva sina positioner. Danmark och Nederländerna hör till de länder som diskuterar nya lösningar för stabil elproduktion till industrin.
Andra länder, bland annat Österrike och Luxemburg, är fortsatt starkt kritiska till kärnkraft.
Frankrike vill stärka kärnkraften
Frankrike, som är Europas största producent av kärnkraftsel, driver på för en fortsatt expansion av tekniken.
President Emmanuel Macron betonade under mötet att EU också måste minska sitt beroende av rysk uranimport.
– Vi behöver internationellt samarbete för att diversifiera våra leveranskällor, sade Macron enligt Reuters.
År 2024 importerade EU:s kärnkraftsproducenter fortfarande omkring 15 procent av sitt uran från Ryssland. I Frankrike kom cirka 39 procent av det anrikade uranet från Ryssland under 2025.
Macron föreslog också att reaktordesign i Europa bör standardiseras för att förenkla byggandet av nya kärnkraftverk.
Frågan om kärnkraftens roll i Europas energisystem väntas fortsätta vara en av de mest omstridda frågorna i EU:s energipolitik.
Källa: Reuters
Fakta:
Europa producerade omkring en tredjedel av sin elektricitet från kärnkraft 1990. I dag ligger andelen på cirka 15 procent. Samtidigt har flera EU-länder börjat omvärdera kärnkraftens roll i energisystemet efter energikrisen och ökade priser på importerad gas och olja.
