Finansiering och byggtid är avgörande för om nya kärnkraftverk kan bli verklighet. Det framhåller Stéphane Aubarbier, vice vd för det franska ingenjörsbolaget Assystem, i en intervju med World Nuclear News-podden. Han menar att projekt med beprövad teknik och kort byggtid har störst chans att få lån och därmed kunna konkurrera på elmarknaden.
Assystem är involverat i ett stort antal kärnkraftsprojekt globalt och följer utvecklingen i både Europa och andra regioner. I intervjun lyfter Aubarbier fram att investerare och långivare i första hand bedömer risk, återbetalningsförmåga och byggtid när de beslutar om finansiering.
Han betonar att lånevillkoren direkt påverkar elpriset från nya reaktorer.
– Om ditt projekt pågår i 200 månader eller om det pågår i 60 månader kommer naturligtvis den totala räntekostnaden inte att vara densamma, och det betyder att priset per megawattimme inte blir detsamma.
Byggtid avgör kalkylen
Enligt Aubarbier bör tiden från kontrakt med teknikleverantör till byggstart kunna hållas runt 36 månader om tillståndsprocesserna fungerar effektivt. Själva byggtiden bör i bästa fall ligga runt 60 månader, även om många projekt tar längre tid.
– När man ser till den totala tidsramen, från kontrakt till nätanslutning, bör det handla om ungefär 100 till 140 månader.
För Frankrikes planerade EPR2-reaktorer är målet en byggtid på cirka 70–75 månader. Det beskrivs som ambitiöst men nödvändigt för att få ned kapitalkostnaderna och göra projekten finansierbara.
– Om tredubblingen av kärnkraftskapaciteten till 2050 ska uppnås behövs finansiering. För att hitta finansiering måste vi visa att projekten är säkra när det gäller leverans. Då får vi låg ränta.
Han framhåller att beprövad teknik och effektiva processer minskar risken för förseningar och kostnadsökningar. Det kan i sin tur göra elpriset från nya reaktorer mer konkurrenskraftigt jämfört med andra energislag, där kostnaderna ofta varierar med väder och marknadspriser.
Reglering och globala skillnader
Assystem deltar i planeringen av både små modulära reaktorer och stora kraftreaktorer i ett drygt dussin länder. Enligt Aubarbier är finansieringen den gemensamma utmaningen oavsett land.
– Den avgörande framgångsfaktorn är alltid densamma. Kan vi finansiera projektet.
Han pekar också på att regelverk och tillståndsprocesser kan påverka tidsplaner och ekonomi. I många västländer anses regelverken vara svåra att förändra, vilket kan förlänga projekten. Samtidigt använder nya kärnkraftsländer ofta europeiska eller amerikanska standarder, vilket har lett till mer enhetliga säkerhetskrav.
– Regelverket har utvecklats på ett sätt som till viss del har blivit ett hinder för den ekonomiska bärkraften i vissa projekt, säger han och hänvisar till försök i bland annat Storbritannien och Frankrike att förenkla processerna.
Fusion och framtida teknik
Assystem har också arbetat med fusionsprojektet ITER i 15 år och levererat byggnaderna för anläggningen i tid 2020. Företaget deltar även i flera mindre fusionsinitiativ, men Aubarbier betonar att tekniken fortfarande ligger långt från kommersiell elproduktion.
– Vi är fortfarande i forskningsfasen för fusion och långt ifrån den tid då det blir möjligt att leverera el till nätet med fusionsreaktorer.
Han bedömer att eventuell kommersiell fusionskraft snarare ligger mot slutet av seklet än i mitten av det.
Källa: World Nuclear News podcast, intervju med Stéphane Aubarbier.
