Vätgasindustrin kommer att förbli i ett tidigt utvecklingsskede även under det kommande året. Det bedömer den nederländska storbanken ING i en ny analys. Enligt banken har sektorn i praktiken backat från förväntad kommersialisering till ett läge där många projekt återigen befinner sig på pilotnivå.
– Även om många förespråkare trodde att vätgasindustrin var på väg mot kommersiell mognad har den i stor utsträckning återgått till pilotfasen, särskilt när det gäller grön vätgas, skriver analytikerna Gerben Hieminga och Coco Zhang i rapporten.
Kommersiellt genombrott uteblir
ING pekar på att 2025 länge sågs som året då vätgasen skulle lämna hypen bakom sig och gå in i en fas av konkret projektgenomförande. I stället har ett växande antal projekt lagts ned, även sådana som redan hade passerat formella investeringsbeslut. Som exempel nämns hur gruv- och energibolaget Fortescue skrotade planerade vätgassatsningar i både USA och Australien trots att slutliga investeringsbeslut redan fattats.
Ekonomin största hindret
Enligt ING är problemen inte främst tekniska. För vissa användningsområden är vätgasen fullt möjlig att använda, men de ekonomiska förutsättningarna är svaga.
– Bristande lönsamhet och omfattande systemförändringar är fortfarande de största hindren för industrin, konstaterar banken.
Samtidigt menar ING att vätgas på sikt kan spela en roll i att ersätta fossila bränslen, men att sektorn fortfarande befinner sig i ett mycket tidigt skede. För att projekt över huvud taget ska bli av krävs omfattande statliga stöd.
– Bidrag och subventioner är avgörande, både för innovativa och storskaliga projekt, liksom en stark efterfrågan på koldioxidsnål vätgas, skriver banken.
ING uppmanar även regeringar att undvika alltför hård reglering av tidiga projekt.
– Effektiva tillståndsprocesser är nödvändiga, och alltför strikta krav i ett tidigt skede, exempelvis på koldioxidintensiteten hos lågkoldioxidvätgas, bör undvikas. Högre standarder är mer rimliga när sektorn har mognat.
Kritiken mot lättnader och beroendet av stöd
Denna hållning delas dock inte av alla. Andra analytiker och miljöorganisationer har tvärtom argumenterat för att strikt reglering av grön vätgas är nödvändig, exempelvis krav på additionalitet. Kritiker menar att om vätgasproduktion använder el från befintliga elnät riskerar den att tränga undan annan elanvändning och därmed öka utsläppen när fossil kraftproduktion fyller luckan.
ING efterlyser även skydd mot vad banken kallar orättvis utländsk konkurrens, utan att specificera vilka åtgärder som bör vidtas. Flera europeiska tillverkare av elektrolysörer har varnat för att billiga importprodukter från Kina kan slå ut inhemsk industri.
Samtidigt pekar banken på Kina som ett exempel på hur omfattande statligt stöd på både nationell och regional nivå har gjort det möjligt att ta vätgasprojekt bortom småskaliga piloter.
– På grund av ihållande höga kostnader kräver industrin enorma mängder statligt stöd längs hela värdekedjan, från produktion och transport till användning av vätgas. Varje länk behöver stöd, varnar ING.
Enligt banken avsattes globalt 222 miljarder dollar till blå och grön vätgas under 2025, vilket innebar en minskning med 20 procent, främst till följd av neddragningar i USA. Endast 3 procent av det totala stödet riktas dessutom mot efterfrågesidan, samtidigt som regelverk som EU:s RED III och internationella sjöfartsregler har urvattnats.
– De flesta bindande avtal om vätgasleveranser hittills har drivits av frivilliga klimatmål hos företag i nischade marknader, där få kunder är villiga att betala mellanskillnaden för ett så kallat grönt premiumpris, konstaterar rapporten.
