Nya regler när fastighetsbranschen ska energieffektivisera öppnar upp för fastighetsautomation

EU vill sätta stopp för energislöseriet. Byggnader står för omkring 40% av unionens energiförbrukning.
Bild: Pexels
EU vill sätta stopp för energislöseriet. Byggnader står för omkring 40% av unionens energiförbrukning. Bild: Pexels

EU höjer takten mot ett klimatneutralt 2050. Nya regler och direktiv ritar om kartan när fastighetsbranschen ska effektivisera den höga energiförbrukningen. En utmaning som ställer krav på kunskap och förberedelser,där fastighetsautomation med KNX är en lösning som vinner mark.

 

EU har satt ett tydligt mål. År 2050 ska unionen ha uppnått klimatneutralitet. Vägen dit kantas av flera olika initiativ och direktiv som gäller för fastighetsbranschen. Från den 1 januari 2030 ska nya bostadshus och kommersiella byggnader vara nollutsläppsbyggnader och ett särskilt direktiv för
energiprestanda för byggnader, EPBD, har tagits fram. Det står för Energy Performance of Buildings Directive och handlar om energi- och utsläppskrav som ska klubbas av riksdagen som lag senast 29 maj 2026.

      Det finns goda skäl till att EU ser över den energislukande fastighetsbranschen. Den förbrukar omkring 40% av all energi inom unionen och hela 80% av den mängden används för uppvärmning, kyla och varmvatten. En stor del av utsläppen, mer än 30%, kommer från byggnader.

      - Eftersom fastighetssidan står för en betydande del finns det otroligt mycket att göra, säger Rikard Nilsson på Function, en leverantör som hjälper fastighetsägare att effektivisera sin energianvändning.

 

Fastighetsautomation med den globala standarden KNX ger fastighetsägaren nya sätt att spara energi.KNX klarar de nya kraven från EU, säger Rikard Nilsson på Function.Bild: Function.

Nya besparande åtgärder    

Medlemsländerna behöver alltså ställa om så att fastigheter och byggnader blir energieffektivare än de är idag. Då minskar också utsläppen. I den utvecklingen bidrar EPBD-direktivet till att höja takten. Frågan är på vilket sätt som en fastighetsägare ska kunna spara in på förbrukningen. Det vanligaste är att byta fönster och tilläggsisolera. Men besparingen kan också ske med fastighetsautomation där man tar hjälp av styr- och reglersystem. Vilket ger bäst effekt?

      Energimyndigheten har beräknat att till 2050 ger fastighetsautomation en besparing på närmare 10 TWh. Att isolera och byta fönster beräknas spara drygt 2 TWh. Fastighetsautomation är alltså cirka fyra gånger effektivare jämfört med traditionella åtgärder för energieffektivisering. I EPBD-direktivet finns också krav på införande av styr- och reglersystem i vissa byggnader som ska vara införda senast den 31 december 2029.

                            

Snabb förändring med nya krav

Fastighetsägarna kan på kort tid behöva genomföra olika åtgärder för att svara mot de nya regler som införs. Gammal teknik kommer inte att fungera med de nya krav som ställs. Men det är inte alltid så lätt att hänga med när energibesparingarna ska genomföras på kort tid när politiker på olika nivåer beslutar och stifta lagar.

      Rikard berättar om ett fall där en fastighetsägare renoverat en byggnad som används för kommersiell verksamhet. Det skedde för fem år sedan och utfördes med den tidens teknik. Rikard informerade om direktivet och att deras nuvarande tekniska lösning inte kommer att klara de nya kraven. Det var inget som de kände till och var helt oförberedd inför. Därför sprider Rikard och kollegorna på Function kunskap om de kommande kraven.

      Om man inte kan leva upp till de lagställda kraven kommer det sannolikt att bli någon form av sanktion, tror Rikard. Men det är inget som är klart idag.

 

Automation med världsstandarden KNX

Hur ska då en fastighetsägare hantera denna utmaning i en snabbt föränderlig omvärld av nya bestämmelser, regler och styrdokument? Ett svar är att installera ett system för fastighetsautomation.

      Där styrs det som behövs för att ett hem, kontor, butik eller andra typer av lokal ska fungera. Belysning, strömförsörjning, ventilation, larm, markiser, ljudanläggning, IT, brandskydd, IoT-installationer och andra elektriska installationer, alltså det som vi tar förgivet på jobbet eller i bostaden. Ett system som leder till minskad energiförbrukning och bidrar till att uppfylla EU-direktivet EPBD.

      En akronym som ständigt dyker upp i dessa sammanhang är KNX. Men bakom ligger ingen smart sammanfattning av en speciell teknik.

      - Ordet KNX har ingen betydelse utan är en sammanslagning av leverantörers sätt att se på hur olika produkter kan kommunicera i en fastighet, berättar Rikard. På 80-talet började ett antal företag diskutera hur de kan addera mer värde för kunden, till exempel i eluttag och elektriska apparater. Då växte idéer fram att skapa ett system som är öppet så att olika tekniska lösningar ska kunna kommunicera tillsammans.

      I dag tillverkar över 500 leverantörer tusentals KNX-produkter. De måste svara mot krav på att kunna tillämpas i KNX-systemet så att de blir användbara tillsammans med andra KNX-produkter. Alla kommunicerar med varandra på samma språk. KNX har växt till en global standard.

      - Med KNX får kunden ett gemensamt system för att övervaka och styra energiförbrukningen. Ett öppet och helt fabrikatsoberoende system där man kan lägga till nya funktioner efter hand. Eftersom KNX dessutom klarar de nya kraven från EU kan fastighetsägare redan idag ta säkra steg mot energieffektiva, uppkopplade och framtidssäkra byggnader.

Ett system för att bevaka och kontrollera energiflödena är en god idé anser Daniel Bergström på Fastighetsägarna Service. Men då behövs tid och kompetens för att följa upp resultatet.Bild: Jakob Sjöbom.

Fastighetsägarnas syn varierar

Kunskapen om de kommande reglerna varierar i hög grad bland fastighetsägare. 

      - Överlag ligger energifrågan högt på agendan, säger energispecialisten Daniel Bergström på Fastighetsägarna Service. De större har fler resurser och mer personal att sätta in, man gör olika nulägesanalyser och har börjat förbereda sig. För en mindre bostadsrättsförening handlar det om att väga in alla investeringar som stambyte och liknande så att man klarar av driften och använder energideklarationen som ett riktmärke. 

      I stort beror det på verksamhetens storlek och vilken bransch man tillhör.                    

      - De större fastighetsägarna är bättre rustade än de mindre. Det handlar inte bara om bostadsrättsföreningarna utan är så genomgående. Medvetenheten varierar.

      Ett sätt är att installera olika system för att bevaka och kontrollera energiflödena, vilket är en god idé, menar Daniel.

      - Utmaningen är att man måste också avsätta tid och kompetens för att kunna följa upp resultatet som systemen ger. All data som samlas in är ju värdefull för att förstå hur driften fungerar och som underlag till de beslut som ska fattas. Just den frågan har inte alla fastighetsägare resurser eller kompetens att hantera, det handlar åter igen om storlek på verksamheten. Men trots det är uppföljning är en viktig fråga.

 

      Politiken och EU kommer att driva på utvecklingen. Men det finns även andra aktörer som får inflytande på hur bra energieffektiviseringen går. 

      De fastighetsägare som utvecklar ett klokt och snabbt sätt att minska sin förbrukning skickar tydliga signaler till marknaden. Hyresgäster och olika typer av kunder och intressenter attraheras av en miljömedveten hyresvärd och de ser egna fördelar att husera i en sådan miljö. Det profilerar fastighetsägaren som en ansvarstagande och medveten aktör, som inte bara svarar mot lagkrav utan även bygger vidare mot ett hållbarare samhälle.

© Love Janson