En överväldigande majoritet av Tysklands energibolag tvivlar på att vätgas kommer att få någon avgörande roll under det kommande decenniet. Det visar en ny enkät från konsultbolaget Horváth, där över 90 procent av de tillfrågade bedömer att landet missar sitt mål om 10 gigawatt installerad elektrolysörkapacitet till 2030.
Undersökningen omfattar 91 aktörer, huvudsakligen stora energibolag och elproducenter. Skepsisen gäller inte bara det korta perspektivet. Hela 87 procent av bolagen tror att den installerade elektrolysörkapaciteten fortfarande kommer att ligga under 10 gigawatt så sent som år 2040.
Av de svarande är 57 procent ännu mer pessimistiska och räknar med att mindre än 5 gigawatt vätgasproduktion når drift till 2030. Det är i praktiken en halvering av de politiska målsättningarna som Tysklands regering slagit fast i sin nationella vätgasstrategi.
Svagt efterfrågetryck i närtid
Endast runt en fjärdedel av de tillfrågade energibolagen uppger att de räknar med någon betydande efterfrågan på vätgas i sina regioner till 2030. Däremot ser många bolag en viss potential på längre sikt inom industrin.
Flertalet av de svarande bedömer att vätgas kan få betydelse som insatsvara i industrin samt för processvärme. Tre femtedelar ser potential inom tung trafik, såsom bussar och lastbilar, medan 43 procent tror att vätgas kan få en roll som energilager för elproduktion.
Samtidigt bedömer de flesta att vätgas har ”liten eller ingen relevans” för personbilar och för uppvärmning av hushåll och mindre företag. Den bilden går på tvärs mot delar av den politiska retoriken i Tyskland, där vätgas ofta lyfts fram som ett brett alternativ till både fossila bränslen och el.
Parallellt minskar också den praktiska infrastrukturen. Enligt tidigare uppgifter väntas två av fem vätgastankstationer i Tyskland ha stängt redan vid årets slut, vilket ytterligare underminerar möjligheterna för vätgasdrivna fordon.
Gasnätet monteras ned
Även framtiden för det omfattande tyska gasnätet ifrågasätts i enkäten. En majoritet av bolagen räknar med att delar av naturgasnätet kommer att avvecklas i stor skala fram till 2040. Sex procent tror till och med på ett totalt avskaffande.
Samtidigt antar 35 procent att inblandning av vätgas i gasnätet kommer att få viss betydelse, drivet av planerade utsläppskvoter. Bara 4 procent tror dock på en fullständig omställning av gasnätet till ren vätgasdistribution.
Över 60 procent av bolagen bedömer att den totala gasvolymen i näten kommer att halveras redan till 2035. Trots detta är det färre än hälften av energibolagen som planerar för långsiktig drift av ledningsnäten genom inblandning av vätgas eller genom full konvertering till vätgas.
Detta sker samtidigt som den tyska staten har godkänt byggandet av ett nationellt ”stomnät” för vätgas på 9 040 kilometer till år 2032. Jämfört med dagens cirka 511 000 kilometer naturgasledningar motsvarar detta mindre än 1 procent av det befintliga nätet.
Osäker finansiering bromsar investeringar
Enkäten visar också på stor osäkerhet kring investeringar i egen vätgasproduktion. Mer än 40 procent av bolagen har ännu inte tagit ställning till om de ska producera vätgas själva, med hänvisning till osäkra marknadsförutsättningar och finansieringsrisker. Omkring en fjärdedel har redan aktivt valt bort egen produktion i sina strategier.
Bara 32 procent av de tillfrågade uppger att de har en fastslagen strategi för vätgasproduktion. Samtidigt har cirka 80 procent av dessa redan säkrat finansiering för sina planerade projekt, vilket är en ökning med 12 procentenheter jämfört med Horváths motsvarande enkät från förra året.
Trots det pekar siffrorna sammantaget mot ett betydligt långsammare genomslag för vätgas än vad de politiska målen hittills förutsatt. Till skillnad från de ofta högt ställda förväntningarna inom både klimat- och industripolitiken vittnar energibolagens svar om stora tekniska, ekonomiska och infrastrukturella hinder.
Horváth väntas publicera sin fullständiga rapport i januari.
Källa: Horváth, enkätundersökning bland tyska energibolag
Fakta:
Tysklands nationella mål är att nå 10 gigawatt installerad elektrolysörkapacitet till 2030. Vätgas ska enligt strategin användas inom industri, transporter och energilagring, men praktiska projekt och efterfrågan har hittills utvecklats långsammare än planerat.
