Elektronikflödet i Europa fortsätter att öka, men det gör även avfallet. I dag samlas omkring fem miljoner ton elektronikskrot in årligen i EU, enligt Eurostat. Det motsvarar mer än elva kilogram per hushåll – och trots detta utgör mängden mindre än fyrtio procent av den totala elektronik som sätts på marknaden. Resten riskerar att hamna på deponi, ofta för att materialblandningar gör återvinning svår och kostsam.
För att angripa problemet samlar EU-projektet SUSTRONICS 46 partners från elva länder, lett av nederländska Philips. Uppdraget är att utveckla återanvändbar och mer hållbar elektronik, bland annat genom att ersätta sällsynta material med cirkulära alternativ och att förändra hur produkter byggs, används och repareras. Projektet löper till maj 2026 och finansieras av det europeiska partnerskapet Chips Joint Undertaking.
– Forskarna inom SUSTRONICS fokuserar främst på grundläggande forskning om nya lösningar, förklarar Ramon Caanen, som leder ett hållbarhetsteam på Philips.
Arbetet omfattar biobaserade och pappersbaserade komponenter, mer tillgängliga metaller och designkoncept som underlättar återbruk och demontering. EU:s nya regler för ekodesign och rätten att reparera, införda 2024, har påskyndat behovet av sådana lösningar.
Pilotprojekt inom vården
Hälso- och sjukvården är ett av projektets testområden, där engångselektronik har blivit ett växande avfallsproblem. Hos det svenska hygienföretaget Essity utvecklas en smart inkontinensprodukt där en elektronisk remsa inuti en engångsblöja mäter temperatur, fukt och enzymer. Remsan kan återvinnas separat när mottagningssystem finns, och den är byggd på papperssubstrat och 3D-printade metalloxidsensorer för att minska materialåtgången.
– Den är utformad för att förbättra både hudhälsa och värdighet, säger projektets huvudforskare Shabira Abbas.
Den yttre dataläsaren är avsedd att användas flera gånger och rengörs mellan varje patient. Utmaningen är att göra kopplingen mellan läsare och remsa tillräckligt enkel och robust för vårdpersonalens vardag.
Två ytterligare pilotprojekt utvecklar ett skinnplåster för att följa glukosomsättning och ett ”smart” sårförband som signalerar när det behöver bytas. Båda är i dag engångsprodukter, vilket gör energieffektivitet och materialval centrala i utvecklingsarbetet.
Materialskifte måste fungera tekniskt
Projektet arbetar också med att ersätta mer klimat- och resurskrävande metaller, framför allt silver, som används i många elektroniska komponenter.
– Silver har en hög uppströms påverkan. Att ersätta silver med vanligare material som koppar eller kol kan minska påverkan avsevärt. Men den stora utmaningen är att få dessa ersättare att fungera i sina avsedda applikationer, säger Caanen.
EU vill höja återvinningsgraden
Arbetet knyter an till EU:s bredare mål för en mer cirkulär ekonomi. Den kommande förordningen Circular Economy Act, väntad 2026, ska skapa en gemensam marknad för sekundära råvaror och stärka efterfrågan på återvunnet material. Samtidigt är målet i EU:s Clean Industrial Deal att höja den europeiska cirkularitetsgraden från dagens cirka tolv procent till 24 procent till 2030.
Caanen hoppas att SUSTRONICS kan bli ett vägledande projekt som visar hur elektronikindustrin kan göra materialskiftet utan att tappa konkurrenskraft. För sjukhus och patienter kan återanvändbara komponenter minska både avfall och energiförbrukning – men även här återstår tekniska, logistiska och regulatoriska frågor innan lösningarna kan användas brett.
