Den internationella atomenergiorganisationen (IAEA) har höjt sina prognoser för den globala kärnkraftens utveckling fram till 2050. Organisationens senaste rapport visar att kärnkraften väntas spela en allt viktigare roll i världens energisystem, både som en del av klimatomställningen och för att möta den växande efterfrågan på el.
Vid utgången av 2024 fanns 417 reaktorer i drift globalt, med en sammanlagd kapacitet på 377 gigawatt. Ytterligare 62 reaktorer var under byggnation, motsvarande 64,4 gigawatt, och 23 reaktorer med nästan 20 gigawatt i kapacitet låg i malpåse.
Kraftig uppjustering av kapacitetsmålen
I den nya prognosen anger IAEA ett högscenario där den globala kärnkraftskapaciteten kan öka till 992 gigawatt år 2050 – en uppgång med 2,6 gånger jämfört med dagens nivåer. Även lågalternativet har justerats uppåt och pekar på en kapacitet på 561 gigawatt, vilket motsvarar en ökning med 50 procent.
En central skillnad mellan scenarierna är vilken roll små modulära reaktorer (SMR) förväntas spela. I högalternativet bedöms de stå för nästan en fjärdedel av den nya kapaciteten, medan de i lågalternativet endast bidrar med omkring 5 procent.
Lång livslängd, stora investeringar
Rapporten lyfter fram att en stor del av världens befintliga kärnkraftverk är ålderstigna. Omkring två tredjedelar har varit i drift i mer än 30 år och 40 procent i över 40 år. För att kunna bibehålla och öka kapaciteten krävs därför både förlängda livslängder på befintliga anläggningar och en omfattande utbyggnad av nya.
För att nå högalternativet krävs en utbyggnadstakt på i snitt 26 gigawatt per år fram till 2050. Som jämförelse har de senaste fem åren endast 5,9 gigawatt per år tillkommit. Rapporten understryker därför vikten av stödjande nationella energipolitiker, tillgång till investeringar, utveckling av arbetskraft samt harmonisering av regelverk på global nivå.
IAEA:s energiplanerare Jessica Callen-Kovtunova noterade att årets prognos präglas av en mer gynnsam investeringsmiljö, där bland annat teknikbolagens ökade elbehov spelar en roll. Hon pekade också på att internationella utvecklingsbanker som Världsbanken numera överväger att stödja livstidsförlängningar av existerande reaktorer och utvecklingen av nya modulära teknologier.
Regionala skillnader och globalt intresse
Den största kapacitetsökningen väntas ske i Central- och Östasien, där kapaciteten enligt IAEA:s högscenario kan bli tre och en halv gånger större 2050 jämfört med 2024. Även i lågalternativet väntas en betydande ökning, motsvarande 2,6 gånger dagens nivå.
Intresset för kärnkraft växer också i andra delar av världen. Grossi framhöll i sitt öppningsanförande att han möter frågor om kärnkraft överallt – från Afrika till Europa, Amerika och Asien.
– Hur finansierar man ett kärnkraftverk? Vilka rättsliga instrument och regleringsstrukturer behövs? När kommer de små modulära reaktorerna ut på marknaden? Det är frågor vi får varje dag, sade han.
Enligt IAEA befinner sig i dag nästan 40 länder i olika stadier av utveckling, från inledande studier till faktisk byggnation av sina första reaktorer. Mer än 20 andra undersöker möjligheterna att inkludera kärnkraft i sin framtida energimix.
Kärnkraftens andel i världens elmix
Under 2024 ökade den globala elproduktionen med 3,4 procent. Kärnkraften bidrog med en ökning på 2,8 procent, vilket innebar att dess andel i den totala produktionen minskade marginellt till 8,7 procent. För att höja denna andel krävs inte bara nya investeringar utan också strategier för att möta de utmaningar som åldrande reaktorer och varierande politiska viljor innebär.
Grossi sammanfattade IAEA:s syn på kärnkraftens framtid: – Energipolitiken måste utformas så att den inte leder till felinvesteringar eller överreglering, utan stödjer marknaden, teknologisk mångfald och innovation. På det sättet lägger vi grunden för en energitransition som inte bara är klimatneutral, utan också robust, ekonomiskt hållbar och pålitlig för alla.
Källa: World Nuclear News, Alex Hunt, IAEA
