I Storbritannien har turkos vätgas för första gången använts i ett gaskraftverk, meddelar vätgassajten Hydrogen Insight. Testet genomfördes vid Centricas anläggning i Brigg, Lincolnshire, där vätgasen matades in i en gasdriven förbränningsmotor under en timme.
Blandningen var begränsad till tre procent, men markerar ändå en milstolpe i landets strävan att minska utsläppen från den befintliga gaskraftsflottan. Enligt Centrica är försöket ett första steg för att visa att existerande infrastruktur kan anpassas för en framtid där vätgas blir en viktig del av energisystemet.
– Framgången med det här testet visar vilken potential vätgas har för att minska utsläppen och framtidssäkra flexibel kraftproduktion som vår peaker-anläggning i Brigg, sade Martin Scargill, vd för Centrica Energy Storage, i ett pressmeddelande.
Ny metod för turkos vätgas
Vätgasen producerades på plats av det brittiska teknikbolaget Hiiroc, i vilket Centrica äger fem procent. Bolaget har utvecklat en metod kallad termisk plasmaelektrolys, där naturgas eller biometan omvandlas till vätgas och fast kol utan koldioxidutsläpp.
Till skillnad från konventionell metanpyrolys, som kräver mycket hög värme och syrefri miljö, används här plasmafacklor som skapar elektriska fält. Under högt tryck spjälkas kolvätemolekylerna i sina beståndsdelar. Tekniken uppges kunna sänka kostnaden för turkos vätgas till så lite som 0,73 dollar per kilo.
Ny teknik: plasmaframställd turkos vätgas testas i Brigg-kraftverket
En större demonstrationsanläggning för tekniken har byggts i Brigg, även om det inte är offentliggjort hur stor vätgasproduktionen är. Den vätgas som framställs uppfyller Storbritanniens standard för lågkoldioxidväte, motsvarande utsläpp på 2,4 kilo koldioxidekvivalenter per kilo vätgas.
– Genom att utnyttja det befintliga gasnätet och samlokalisera vätgasproduktionen kan operatörer minska utsläppen utan att bygga dyr ny infrastruktur, betonade Hiiroc och Centrica i ett gemensamt uttalande.
Begränsningar och framtida steg
Centrica köpte under 2023 in fyra motorer från finska Wärtsilä som är förberedda för att kunna köras på vätgasblandningar. Motorerna, som utgör en del av en utbyggnad på 48 megawatt, kan dock bara hantera upp till 25 procent vätgas. Ska anläggningen köras helt på vätgas krävs nya motorer.
Försöket i Brigg ses ändå som en viktig signal inför Storbritanniens mål om en helt fossilfri elproduktion senast 2035. Landet har redan installerat över 14,5 gigawatt vindkraft till havs och bygger snabbt ut solenergi, men behovet av flexibel reservkraft finns kvar när solen inte skiner och vinden mojnar.
Att anpassa befintliga gaskraftverk till vätgas kan därför bli en avgörande pusselbit i energiomställningen.
– När Storbritannien nu strävar efter att nå sina mål för ren energi till 2030 kan vätgas spela en central roll i att säkra tillgången på tillförlitlig och koldioxidsnål el när efterfrågan är som störst, framhöll Scargill.
Källa: Hydrogen Insight
