Utredningen lyfter fram flera problem kopplade till kraftsystemet och elmarknaden samt förslag som kan bidra till att utveckla systemets funktion. Energiföretagen anser dock att tiden och resurserna för arbetet inte motsvarat direktivets omfattning. Därför ser föreningen behov av ytterligare analyser som tar hänsyn till helhetsperspektivet av elektrifieringen. Föreningen framhåller också vikten av en närings- och klimatpolitisk vision för Sverige som kan vägleda hur elsystemet ska bidra till samhällets elektrifiering.
Sammanfattningsvis menar Energiföretagen att utredningen innehåller flera användbara förslag men också i hög grad rekommendationer om fortsatt utredning. Betänkandet saknar enligt föreningen ett helhetsgrepp och en mer konkret analys av hur investeringsförutsättningarna kan stärkas i takt med elektrifieringens behov.
Energiföretagen delar uppfattningen att fler analyser behövs, men påpekar samtidigt att det hade varit önskvärt att tid och resurser för detta avsattes redan från början. Föreningen lyfter att det hade varit värdefullt om utredningen gått längre i vissa strategiska frågor, särskilt med tanke på osäkerheterna kring investeringar i elsystemet.
Nuvarande elmarknad ger enligt Energiföretagen inte tillräckliga incitament för nödvändiga investeringar i ny elproduktion. Osäkerheter om elanvändningens utveckling gör att någon form av bredare riskdelning kommer att behövas. Samtidigt betonar föreningen att elsystemet måste utvecklas i takt med efterfrågan, vilket kräver planering och en energipolitik med brett stöd.
– Vi efterlyser en brett förankrad närings- och klimatpolitisk vision för Sverige som vägledning för hur elsystemet ska bidra till samhällets elektrifiering. Utifrån en sådan vision kan vi lättare ta fram åtgärder som förbättrar investeringsvillkoren och förslag för riskhantering i kraftsystemet. Analysen behöver omfatta både efterfråge- och produktionssidan, säger Åsa Pettersson, vd Energiföretagen.
– En hel del frågor hänvisas till mer än 30 ytterligare myndighetsuppdrag och utredningar, vilket kommer att ta tid. Det är viktigt att dessa kommer igång så snart som möjligt och leder till konkreta åtgärdsförslag, tillägger Åsa Pettersson.
Urval av punkter ur remissvaret:
- Långsiktig energipolitisk vision
Energiföretagen lyfter behovet av en gemensam vision för elektrifieringen som kan minska investeringsosäkerheten och skapa långsiktiga förutsättningar. En energiberedning föreslås för att stärka den politiska styrningen. - Investeringsvillkor och riskhantering
Föreningen menar att det behövs åtgärder som förbättrar investeringsförutsättningarna i ny elproduktion. Energiföretagen delar bedömningen att nuvarande förutsättningar inte ger tillräcklig säkerhet i framtida lönsamhet, och att någon form av statligt riskavlyft kan behövas. - Finansiella marknader och börshandel
Likviditeten på elbörsen har påverkats av prisskillnader och regleringar. Energiföretagen rekommenderar fortsatt auktionering av EPAD-kontrakt och beredskap för statliga kreditgarantier. - Systemansvar och nätstruktur
Föreningen stödjer förtydliganden i lagstiftningen kring systemansvar, bland annat att alla lokal- och regionnät blir DSO utan särskild certifiering. Ansvar för kapacitetsbrist bör ligga på nätägaren, och avtal mellan direktanslutna DSO:er och Svenska kraftnät föreslås. - Systemnyttor och stödtjänster
Energiföretagen föreslår en statlig utredning om ansvar vid elberedskap och kriser. Ersättning för mekanisk rotationsenergi stöds, men på nordisk nivå. Transparens och långsiktiga prognoser för stödtjänster bedöms behövas för att underlätta investeringar i flexibilitet. - Avskaffande av anvisningssystemet
Föreningen är positiv till att avtal tecknas innan elleverans, men menar att införandet kräver längre tid, informationsinsatser och planering. Sistahandsleverantörens roll och risker behöver tydliggöras. - Flexibilitet och lagring
Korttidslagring bedöms kunna utvecklas marknadsmässigt, men långsiktig lagring i södra Sverige kräver särskild planering och finansiering. Stöd för flexibilitet, inklusive möjliga skattelättnader, bör utredas. - Marknadsreformer och riskhantering
Nya regelverk på stödtjänstmarknaden har skapat mer osäkerhet. Energiföretagen vill se konsekvensanalyser i nära dialog med branschen för att anpassa EU-regelverk till svenska förhållanden. - Datahantering och informationsutbyte
Ett verktyg för säker och effektiv dataåtkomst i elmarknaden bör utvecklas i samråd med branschen. Det ska vara kostnadseffektivt, modulärt och fokuserat på säkerhet, samtidigt som det tar hänsyn till aktörernas behov av kundkontakt och administrativa resurser.
