Den danska energikoncernen Ørsted har hamnat i skottlinjen för Donald Trumps hårda linje mot förnybar energi. Efter att USA:s president förra veckan deklarerade att inga nya tillstånd för sol- eller vindkraftsprojekt längre kommer att ges, har myndigheterna nu beordrat Ørsted att stoppa bygget av sitt havsbaserade vindkraftsprojekt Revolution Wind vid Rhode Islands kust.
Beskedet kom i form av ett brev från USA:s federala myndighet för havsenergi, där bolaget instrueras att omedelbart avbryta byggarbetena. Någon tydlig motivering ges inte, men i brevet hänvisas till ”frågor som uppkommit, särskilt gällande USA:s nationella säkerhet”.
Ørsted, som äger projektet tillsammans med Global Infrastructure Partners, har redan byggt cirka åttio procent av anläggningen. Fyrtiofem av totalt sextiofem planerade turbiner är på plats. I ett pressmeddelande natten till söndag betonade bolaget att projektet har alla nödvändiga federala och delstatliga tillstånd och att man fortfarande siktar på kommersiell drift under andra halvåret 2026. Samtidigt meddelade företaget att man ”överväger alla handlingsalternativ för att lösa situationen snabbt”.
– I värsta fall kan stoppet stå Ørsted oerhört dyrt, säger Jacob Pedersen, aktieanalytiker på danska Sydbank, i en kommentar. Han uppskattar att bolaget riskerar nedskrivningar på omkring åtta miljarder danska kronor, motsvarande en miljard euro, samt ytterligare kostnader om anläggningen måste monteras ned. Om även det andra stora USA-projektet Sunrise Wind skulle stoppas kan förlusterna mer än fördubblas.
Påminner om Equinors erfarenhet
Händelsen väcker minnen av vad som drabbade norska Equinor tidigare i år. I april stoppade USA:s inrikesdepartement byggandet av vindkraftparken Empire Wind söder om Long Island, med hänvisning till att tillståndsprocessen under Joe Bidens tid som president skulle ha varit bristfällig. Equinor hade redan investerat omkring 2,5 miljarder dollar i projektet, och byggstoppet kostade bolaget uppskattningsvis 50 miljoner dollar i veckan.
Den norska regeringen och Equinor bedrev därefter en intensiv påverkanskampanj, kallad ”operation Gandalf”, för att rädda satsningen. Enligt den norska affärstidningen Dagens Næringsliv innebar det över 500 möten och samtal. Både statsminister Jonas Gahr Støre och den tidigare Nato-chefen Jens Stoltenberg, numera Norges finansminister, reste till Washington i april för att ta upp frågan. Till slut kunde Equinor fortsätta bygget, efter att New Yorks delstat samtidigt lovat att investera i ny infrastruktur för naturgas – ett beslut som enligt Dagens Næringsliv tillkom på direkt begäran från Trumpadministrationen.
Nu riktas blickarna mot Ørsted, och frågan är om bolaget kan nå en liknande lösning eller om byggstoppet blir permanent.
Ørsted pressat ekonomiskt
Till skillnad från Equinor befinner sig Ørsted redan i en svår ekonomisk situation. För bara två veckor sedan meddelade bolaget att man planerar en nyemission på sextio miljarder danska kronor, motsvarande åtta miljarder euro. Enligt danska Børsen skulle det vara den största kapitalanskaffningen någonsin på Köpenhamnsbörsen. Efter beskedet föll aktien med omkring trettio procent.
Syftet med emissionen är att stärka bolagets finanser efter att marknaden tappat förtroendet för amerikanska havsbaserade vindkraftsprojekt. Ørsted har misslyckats med att hitta köpare till projektet Sunrise Wind, som man tidigare planerat att sälja för att frigöra kapital.
Nyligen bekräftade Ørsted att förberedelserna för nyemissionen fortsätter. Jacob Pedersen vid Sydbank ser det som en signal om att bolaget inte räknar med det allra värsta utfallet.
– Ørsteds beslut att fortsätta kapitalanskaffningen tyder på att man inte väntar sig det mest negativa scenariot, säger han.
Trots det föll aktien ytterligare sexton procent på måndagen.
Trumps besked om att stoppa alla nya tillstånd för vind- och solkraftsprojekt skapar nu en ny osäkerhet för hela den nordiska energisektorn. Med tanke på erfarenheterna från Equinor kan även Ørsted tvingas in i komplicerade förhandlingar där bolagets miljardprojekt riskerar att bli spelbrickor i amerikansk inrikespolitik.
Källa: Dagens Næringsliv, Børsen