Sydkoreas största ståltillverkare, Posco, bedömer att det i framtiden kommer krävas enorma mängder stabil och fossilfri el för att kunna producera tillräckligt med vätgas till storskalig ståltillverkning med låga koldioxidutsläpp.
Enligt bolaget är det endast kärnkraft som kan leverera den el som behövs – pålitligt, i rätt volym och med noll utsläpp.
Kärnkraft krävs för att möta stålets vätgasbehov, enligt Posco
Uttalandet kom under ett politiskt rundabordssamtal i Seoul om kärnkraftens roll för vätgasbaserad ståltillverkning. Där underströk Son Byung-so, vice vd för Posco Holdings, att övergången till vätgas i järn- och ståltillverkningen inte är genomförbar utan en kraftig och stabil elförsörjning.
– Vätgasbaserad ståltillverkning kräver tiotals terawattimmar el varje år, sa Son Byung-so enligt den koreanska nyhetssajten EKN.
– I dagsläget är det bara kärnkraftverk som kan leverera detta på ett stabilt sätt.
Ekonomiska hinder för grön vätgas
Om elen till vätgasproduktionen kommer från förnybara källor som sol och vind skulle kostnaderna för ståltillverkning fördubblas jämfört med dagens masugnsmetod, enligt Poscos analys. Att importera grön vätgas från andra länder skulle inte heller löna sig, menar bolaget, eftersom transportkostnaderna skulle bli för höga.
– Det skulle göra verksamheten olönsam, konstaterade Son Byung-so.
Mot den bakgrunden efterlyser Posco nu lagändringar som gör det möjligt för privata företag att teckna elhandelsavtal direkt med kärnkraftverk. I dagens sydkoreanska system är det inte tillåtet.
Flera europeiska länder, liksom Japan, har redan öppnat upp för sådana avtal mellan industriföretag och producenter av fossilfri el, i syfte att snabba på klimatomställningen inom energiintensiva sektorer.
Storsatsningar på fossilfri ståltillverkning
Posco presenterade redan år 2020 mål för sin vätgassatsning: femhundratusen ton blå vätgas per år till 2030 och två miljoner ton grön vätgas per år till 2040. Grön vätgas tillverkas genom elektrolys av vatten med hjälp av fossilfri el, medan blå vätgas utvinns ur naturgas men med koldioxidavskiljning.
Företaget har också lanserat planer på att investera tjugo biljoner sydkoreanska won – motsvarande cirka fjorton miljarder amerikanska dollar – i en ny stålanläggning i staden Pohang. Anläggningen ska bland annat omfatta tre direktreduktionsanläggningar och en ljusbågsugn, vilket är nyckelkomponenter i fossilfri stålproduktion. Därtill planeras en investering på ytterligare en biljon won i blå vätgas.
Under det senaste året har Posco också inlett samarbeten för produktion av grön vätgas utomlands. I Oman och Malaysia deltar företaget i projekt för elektrolysbaserad vätgas, och det har även ingått partnerskap med det australiska bolaget Hysata, som utvecklar högpresterande elektrolysörer.
Några planer för inhemsk produktion av grön vätgas med elektrolys i Sydkorea har dock ännu inte offentliggjorts.
Vätgasens färger – men gemensam elkälla
Inom industrin görs ofta en skillnad mellan så kallad grön vätgas, producerad med förnybar el, och rosa vätgas, som produceras med kärnkraftsel. Båda metoderna innebär i praktiken att man använder fossilfri el för att driva en elektrolysör, vilket skiljer dem från grå eller blå vätgas där fossila bränslen används.
Det pågår en diskussion internationellt om färgkodningen är relevant, eller om fokus bör ligga på utsläppen snarare än elens ursprung.
Sydkoreas regering tillkännagav nyligen att den kommer att bidra med drygt trehundra miljarder won till ett projekt där Posco tillsammans med teknikföretaget Primetals ska demonstrera sin vätgasbaserade ståltillverkningsprocess FINEX. Det totala projektvärdet uppgår till åttahundrafjorton miljarder won.
Som en del i satsningen öppnade Posco förra året ett nytt utvecklingscenter för vätgasreduktion av järn i Pohang, där målet är att ha en pilotanläggning med kapacitet på trehundratusen ton per år färdig till 2027.
Frågan om hur elförsörjningen till en framtida vätgasekonomi ska se ut är fortsatt central – inte minst inom energiintensiva branscher som stål. Poscos krav på lagändringar i Sydkorea är ett tecken på att kärnkraftens roll i klimatomställningen åter hamnat i fokus, både i Asien och globalt.
Källa:
EKN (Energy Korea News) – rapport från Policy Debate on the Use of Nuclear Power Plants for Hydrogen-Based Steelmaking and Carbon Reduction, juli 2025
