Kina har på bara ett decennium gått från att vara en uppstickare till världens största tillverkare av elbilar (EV). Statliga subventioner, billig arbetskraft och en aggressiv exportstrategi har skapat giganter som BYD, Nio och Xpeng — företag som på pappret säljer hundratusentals bilar årligen och utmanar Tesla. Men bakom glänsande pressmeddelanden gömmer sig en verklighet som blir allt svårare att dölja: massiv överproduktion, kvalitetsproblem och ett bokföringstrick som får siffrorna att se bättre ut än de är.
Bilar som ingen kör
I Kina har man länge räknat en bil som såld i samma stund den lämnar fabriken — oavsett om den faktiskt når en betalande slutkund eller bara dumpas hos en åkare, leasingfirma eller mellanlager. Resultatet? Satellit- och drönarbilder visar enorma fält fyllda med tusentals osålda elbilar. Enligt rapporter från bl.a. The Wall Street Journal och Financial Times står många av dessa fordon ute i fukt och värme, med urladdade batterier och rostskador innan de ens rullat en meter på vägarna (WSJ, 2024; FT, 2024).
Detta kallas för channel stuffing — en gammal metod där tillverkaren tvingar ut produkter i distributionskedjan för att blåsa upp försäljningssiffrorna. Tillverkaren kan därmed visa tillväxt och rättfärdiga fortsatt statligt stöd och investerarnas pengar, trots att den egentliga efterfrågan kanske sviktar.
Kvalitet som inte håller måttet
För de bilar som verkligen rullar på vägarna har en annan verklighet hunnit ifatt. Många kinesiska märken brottas med barnsjukdomar som dåligt rostskydd, sviktande batterihälsa och undermåliga säkerhetssystem. Återkallelser är vanliga. CarNewsChina och InsideEVs rapporterar om flertal återkallelser, bland annat för brandrisk i batteripack och felaktig programvara i förarassistanssystem.
Samtidigt pressas priserna i Kina i botten av ett intensivt priskrig där Tesla och BYD tävlar om att erbjuda elbilar till rekordlåga priser. Flera små tillverkare överlever bara tack vare subventioner och billiga lån från lokala banker — lån som i slutändan riskerar att bli ännu en del av Kinas växande skuldberg.
Dumpning och politisk motreaktion
Den kinesiska statens ambition att dominera den globala EV-marknaden har väckt oro i Europa och USA. EU-kommissionen har nyligen aviserat strafftullar på upp till 38% på kinesiska elbilar som anses dumpade på EU-marknaden (Reuters, 2024). Syftet är att skydda europeiska tillverkare som Volkswagen, Renault och Stellantis från en flodvåg av billiga bilar som säljs under självkostnadspris. Tullarna är också ett svar på växande bevis för snedvriden konkurrens genom statliga subventioner.
Ett luftslott redo att spricka?
Kombinationen av överproduktion, channel stuffing och förtroendeproblem kan visa sig vara en tickande bomb för både Kinas elbilsindustri och världens klimatomställning. Om tillverkare går i konkurs eller tvingas skrota stora lager osålda bilar är det inte bara en ekonomisk skandal, utan också ett miljöproblem: dessa fordon kräver stora mängder sällsynta metaller, energi och resurser — resurser som förbrukats för bilar ingen vill köra.
Slutsats
Medan många vill tro att kinesiska elbilar är framtiden för billigt och tillgängligt fossilfritt resande, är verkligheten mer komplex. Framgången byggs i dag inte enbart på teknik och efterfrågan, utan på subventioner, redovisningsknep och en ohållbar överproduktion. Det är hög tid för konsumenter, investerare och politiker att granska siffrorna — och fråga sig vem som egentligen betalar priset för Kinas elbilsboom.
Källor:
• The Wall Street Journal, 2024: “China’s EV glut leads to fields of unsold cars”
• Financial Times, 2024: “China’s EV makers hit by inventory build-up”
• Reuters, 2024: “EU proposes tariffs on Chinese EVs over subsidies”
• CarNewsChina och InsideEVs – återkommande artiklar om återkallelser och kvalitetsproblem.
