Med stöd av ett svenskt AI-verktyg ska en 3,4 mil lång ledningsgata mellan Skåpanäs och Sånabo röjas. Syftet är både att minska risken för strömavbrott och att förbättra livsmiljöer för växter och djur. Arbetet startar nästa vecka och beräknas pågå i ungefär en månad.
Inför röjningen kartläggs vilka biotoper och naturvärden som finns längs ledningsgatan i Skåpanäs-Mårdaklev-Sånabo, samt vilka åtgärder som kan bidra till att skydda hotade växtarter och djur. För att bedöma biotoperna används AI-verktyget Skogligt Analysverktyg Med Satellitdata (SAMS), som även ger rekommendationer om möjliga insatser.
Röjningen av ledningsgator sker varje år för att hålla växtlighet borta som kan orsaka strömavbrott. Vid den här röjningen beaktas också behovet av att bevara långsamväxande träd och buskar. I vissa områden samlas ris i högar för att gynna insekter och andra djur, medan det på andra platser tas bort för att skydda känslig flora.
– Ledningsgatorna i våra elnät kräver en hel del mark för att kunna distribuera och fördela energi på ett säkert sätt. När det kommer till vår elnätsverksamhet så är det här som vår största påverkan inom biologisk mångfald ligger. Därför har vi på E.ON satsat och arbetat systematiskt sedan 2022 för att anpassa skötseln av ledningsgatorna efter naturmiljön. Genom detta arbete kan vi skapa förutsättningar för arter och ekosystem att fortleva på platsen och även öppna upp för arter som gynnas av förändringarna, säger Peter Hjalmar, regionchef syd, E.ON.
2021 gick E.ON med i ”UN Decade on Ecosystem Restoration”, ett globalt initiativ från FN:s miljöprogram UNEP som syftar till att återställa viktiga ekosystem. För E.ON handlar det ofta om ledningsgator som fungerar som spridningskorridorer för många arter.
E.ONs mål i Sverige är att röja 18 600 hektar enligt metoden Ecological Corridor Management senast år 2030. Det motsvarar ungefär 70 procent av den totala ytan ledningsgator under regionledningarna.
— Varje år har vi också delmål av det totala målet. Som det ser ut idag ligger vi enligt plan och har bra förutsättningar att kunna nå målet 2030, säger Peter Hjalmar.
