Nu har regeringen överlämnat propositionen Energipolitikens långsiktiga inriktning till riksdagen. Propositionen innebär en kursändring av Sveriges energipolitiska mål. Propositionen består av tre delmål. Det första är ett mål för en ”proaktiv utbyggnad” av energiförsörjningen. Mål två är ett leveranssäkerhetsmål och mål tre handlar om en översyn av energieffektiviseringen.
Av: Peter Höök
Regeringen garanterar inte att planeringsmålen kommer att uppfyllas vilket har kritiserats från industrihåll. Industrin behöver långsiktighet när det gäller energipolitiken för att kunna bedöma lönsamheten av sina investeringar. Att regeringen utlovar planeringsmålet om 300 TWh till år 2045 välkomnas, men det löser inte dagens energibrist.
Det som är mest uppseendeväckande är delmål ett som handlar om en kraftfull utbyggnad av vindenergin. En satsning på vindkraft kan, åtminstone delvis, täcka det underskott som nu har uppstått, menar regeringen. Satsning på vindkraft innebär en rejäl omsvängning i frågan då flera partier i riksdagen tidigare motsatt sig en utbyggnad av vindkraften.
En av anledningarna till riksdagens tveksamheter om vindkraftutbyggnaden har varit kommunernas vetorätt till nya etableringar av vindkraftparker. På sina ställen har det lokala motståndet varit kompakt och lokalpolitiker har känt sig nödgade att ge efter för opinionen. Att luckra upp det kommunala vetot när det gäller vindkraften kommer sannolikt att vara nödvändig om regeringens nya energipolitik ska kunna genomföras.
Kritikerna när det gäller vindenergi är att svensk industri inte kan vara beroende av att det blåser. För att säkerställa god försörjningstrygghet krävs en omfattande utbyggnad av produktionskapacitet, elnät och inte minst lagringsmöjligheter, skriver regeringen i sin proposition.
Regeringen vill också förenkla också tillståndsgivningen för elnätsutbyggnaden som hittills varit omständlig och byråkratisk. Elnätsutbyggnaden processas i en rad olika instanser inför ett godkännande. Omotiverade hinder ska undanröjas ledtider kortas, menar regeringen.
Propositionen har inte lagt fram något mål för energieffektiviseringen men energieffektivisering kan vara ett sätt att öka tillgången på el. Om bostäder och servicenäringarna minskar sin energianvändning med 50 TWh så motsvarar det ungefär 30 procent av Sveriges totala elproduktion.
Ett aktuellt exempel på situationen på elmarknaden är Unipers ansökan om tilldelning för projektet BothnialinkH2 som ska producera 250 000 ton förnybar e-metanol med start 2032. Uniper är ett av Europas största kraft- och gasbolag och en av de största elproducenterna även i Sverige. Uniper har själva den elförsörjning som behövs för att diva projektet men behöver en anslutning om 100 megawatt för att försörja anläggningen med energi. Uniper ansökte hos Vattenfall redan 2021 om att bli uppkopplad till det svenska elnätet. Problemet är att det råder stor brist på nätkapacitet i stamnätet.
Ett annat exempel en miljardinvestering som kan gå om intet är projektet H2 Green Steel. H2 Green Steel har inte fått tilldelning av eleffekt till sitt nya planerade stålverk. Till saken hör att projektet H2 Green Steel är en blivande konkurrent till grönt-stål-projektet Hybrit, där Vattenfall, SSAB, och statliga LKAB är huvudägare. Hybrit har fått tilldelning av Vattenfall men inte H2 Green Steel.
Energipropositionen handlar inte bara om utbyggnad av elsystemet. Den omfattar även energislag som solenergi, kraftvärme, bioenergi och vätgas. Regeringen har även presenterat en färdplan för kärnkraft för att underlätta etablering av ny kärnkraft i Sverige. Allt detta är långsiktiga mål som inte löser dagens elbrist. Därför fokuserar regeringen på sol och vindkraft för att uppnå de kortsiktiga målen.
– Det handlar om att på kort sikt bygga ut både landbaserad vindkraft och solenergi. Och på medellång sikt den havsbaserade vindkraften, där vi godkänner flera ansökningar än den tidigare regeringen gjorde, säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari.