Från och med den 1 april träder Svenska kraftnäts nya föreskrifter om elberedskap (SvKFS 2023:1) i kraft, vilka ersätter de tidigare föreskrifterna (SvKFS 2013:2) som då slutar att gälla.
Enligt elberedskapslagen (1997:288) har Svenska kraftnät befogenhet att besluta att elföretag vidtar beredskapsåtgärder, vilket innebär åtgärder som ökar elföretagets kapacitet att förebygga, hantera och motstå störningar i elförsörjningen som kan få allvarliga konsekvenser för samhället. Beredskapsåtgärder omfattar även de som behövs för att underlätta nödvändiga åtgärder vid ökad beredskap.
Elberedskapslagen reglerar även elföretagens skyldigheter att anmäla förändringar och tillhandahålla information om störningar samt kravet på att genomföra risk- och sårbarhetsanalyser.
Framöver kommer aktörer inom elhandel, som tidigare var undantagna från att bidra till den nationella risk- och sårbarhetsanalysen samt från informationsskyldigheten enligt § 9a elberedskapslagen, inte längre vara undantagna från dessa krav.
Svenska kraftnät anser att elhandelsföretagen även kan ha en påverkan som bör övervägas, särskilt om deras verksamhet kan påverka elförsörjningen om handeln försvåras eller hindras.
Med de nya föreskrifterna kommer fler typer av elanläggningar, som reservdriftcentraler och mindre elproduktionsanläggningar med ö-driftsförmågor eller batterilager över 10 MW, att anses som väsentliga för elförsörjningen. Det innebär att elföretag kan behöva anmäla förändringar för fler typer av anläggningar, men utan att detta medför ytterligare krav eller påverkar säkerhetsskyddet.
De nya föreskrifterna innebär också att elföretagens risk- och sårbarhetsanalyser nu måste inkludera höjd beredskap, inte bara fredstida störningar som tidigare krävts enligt föreskrifterna om elberedskap.