Koldioxidneutral elektrifiering möter många hinder i Europa

De tre viktigaste målen för Eurelectric är: Leverera koldioxidneutral el i Europa år 2050. Säkerställa en kostnadseffektiv och tillförlitlig tillgång på el genom en integrerad marknad. Utveckla energieffektivitet och elektrifieringen i energianvändningen för att minska klimatförändringarna. Foto: Eurelectric. Kredit: Entso

Elektrifiering är en av Europas mest kritiska och olösta frågor. Direkt elektrifiering inom alla sektorer, energieffektivitet och en ny generation av ren energi är drivkrafterna för Europas koldioxidfria status, visar en färsk studie, Decarbonisation Speedways, som publicerades nyligen av den elektriska energiorganisationen Eurelectric.

 Studien som har utarbetats i samarbete med Accenture identifierar tre koldioxidneutrala scenarier mot nettonoll till 2050. De är baserade på nuvarande politiska åtgärder – den första på Fit for 55, den andra på REPowerEu och den tredje kallas Radical action, som är en förlängning av den senare för att nå nettonollmålet 2040.​​​​​​

Flera milstolpar

Tillsammans med dessa nettonollmål senast 2040 finns vägledande mål inom alla områden för åren 2030 och 2040 med milstolpar, samt förstås för år 2050.

Cirka 70 procent av Europas slutanvändning av energi inom transporter, byggnader och industri är beroende av fossila bränslen. Dessa anses vara de viktigaste målen för kolavskiljning i de tre scenarierna i Eurelectrics rapport, som i hög grad är beroende av det ökande behovet av elektrifiering.

Ren el erhålls i första hand från förnybara energikällor, medan förbättrad effektivitet kan minska det totala energibehovet.

Det största behovet av el finns i byggnader

Indirekt elektrifiering med till exempel vätgas rekommenderas endast för sektorer som tung industri och transport, där direkt elektrifiering inte är möjlig.

Av de tre ovan nämnda sektorerna har byggnader det absoluta högsta elbehovet, även om den största ökningen av den relativa efterfrågan sker inom transport.

När det gäller transporter kommer väg- och järnvägstransporter att vara allmänt elektrifierade mot år 2050, medan vätgas ses som ett alternativ inom sjö- och flygtransporter.

Hög elektrifieringsgrad

Lätt industri kommer också att vara väl elektrifierad år 2050, och nå cirka 74 procent, medan vätgas spelar en allt viktigare roll inom tung industri. Där kommer elektrifieringsgraden att nå 31 procent.

Sammantaget drar studien slutsatsen att elens andel av den slutliga energiförbrukningen i Europa kommer att stiga till 70 procent år 2050, det vill säga till cirka 5 000 terawattimmar.

– Vi har många mål, 2050-målet och 2030-målet, men det vi verkligen måste börja göra är att börja marschera mot de målen, konstaterade Eurelectrics generalsekreterare Kristian Ruby när han presenterade studien för media.

Källa: Smart Energy International