I mars 2023 presenterades en skärpning av målen i det europeiska energieffektiviseringsdirektivet. Direktivet, som syftar till att nyttja potentialen för energibesparing i samtliga sektorer och bidra till ett hållbart energisystem, utgör ett gemensamt ramverk för energieffektivisering inom EU. Målen för 2030 är högt ställda och omfattande investeringar kommer att krävas för att nå dem.
Av Annika Wihlborg
I mars 2023 nåddes en politisk överenskommelse om att minska den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå med 11,7 procent år 2030. Europarådet och parlamentet enades om en gradvis ökning av det årliga energibesparingsmålet för slutlig energianvändning från 2024 till 2030. EU har även beslutat att offentlig sektor ska föregå med gott exempel. De har nämligen en specifik skyldighet att uppnå en årlig minskning av energianvändningen med 1,9 procent.
Energieffektiviseringsdirektivet har funnit edan 2002 och sedan dess kontinuerligt skärpts och omarbetats. Direktivet är en del av EU:s Green Deal. EU:s medlemsländer har nu två år på sig att formulera hur genomförandet ska ut-formas för att målen ska nås. I september 2025 ska direktivet vara genomfört nationellt, säger Tomas Berggren, senior rådgivare på Energi-myndigheten.
Det uppdaterade och skärpta energieff ektiviseringsdirektivet är fortfarande relativt nytt, men i höst väntas en rad nationella utredningar och regeringsuppdrag tillsättas med fokus
på hur Sverige bör agera för att nå direktivets målnivåer. Då kommer energieffektiviseringsdirektivet förmodligen också hamna betydligt mer i fokus.
En rejäl ambitionshöjning
– Det råder ingen tvekan om att de kraven som presenterades i den politiska överenskommelsen i mars i år innebär en rejäl ambitionshöjning. Sverige har förutsättningar att nå målen, men vi måste anstränga oss betydligt mer för att nå dit, säger Tomas Berggren.
Han upplever att det finns en utbredd förståelse för energieff ektiviseringsdirektivet och varför det behövs. Samtidigt väcker kraven på i vissa fall relativt omfattande energieffektiviseringsinvesteringar förstås reaktioner, inte minst från fastighetsägarhåll, Samtidigt kan lönsamma åtgärder bli genomförda som i dag inte genomförts. Men det skärpta direktivet kan även generera nya möjligheter för energieffektiviserande innovationer och teknologier. Den här typen av styrmedel brukar i allmänhet utgöra en god utgångspunkt för innovation.
Konkreta styrmedel för fastighetsägare i EPPD-direktivet
Tomas Berggrens råd till fastighetsägare är att genomföra en energikartläggning och formulera en långsiktig energieff ektiviseringsplan för sitt fastighetsbestånd. Med en långsiktig plan och kontinuerliga åtgärder minskar behovet av storskaliga och omfattande investeringar när direktivet väl ska efterföljas i praktiken. För byggnader föreslås ytterligare styrmedel i EPPD-direktivet, som syftar till att påskynda energieffektiviseringen i bebyggelsen. EPBD direktivet kommer att förhandlas under hösten 2023. En energieffektivare bebyggelse kommer att medverka till att målnivåerna som presenteras i energieffektiviseringsdirektivet nås.
–Det minst energieffektiva fastighetsbeståndet kommer definitivt att behöva åtgärdas, men potentialen för energieffektiviseringar är hög för merparten av det svenska fastighetsbeståndet, säger Tomas Berggren. ◆