Svenska elkonsumenter har under den gångna vintern sparat 96 miljarder kronor, till stor del tack vare minskad förbrukning. Det visar en beräkning från energiteknikföretaget Ngenic, baserad på statistik från Svenska kraftnät och Statistiska centralbyrån (SCB).
I vinter (sep 2022 - april 2023) har konsumenter sparat 96 miljarder kronor, att jämföra med de två elprisstöden som sammanlagt kostade ungefär 60 miljarder.
– Folket har visat kraft att förändra invanda beteendemönster genom att anpassa elförbrukningen. Tack vare detta har de både betalat för färre kilowattimmar än normalt och fått lägre pris. Som största nettoexportör av elenergi till övriga Europa har Sverige som nation dessutom tjänat ytterligare ca 9 miljarder kronor i exportintäkter, förklarar Björn Berg, vd för energiteknikföretaget Ngenic som ligger bakom beräkningen.
Siffrorna har tagits fram genom Svenska kraftnäts besparingsstatistik som kopplats till Statistiska centralbyråns prisstatistik för elkonsumenter. Prisdatan kommer från Energiforsk som räknat ut hur mycket minskad konsumtion i södra Sverige (elområde 3 och 4) skulle sänka elpriset vid olika scenarion.
Produktionskapaciteten av svensk el är tidvis högre än förbrukningen just nu, men Ngenic vill påminna om att energikrisen inte är över.
– Elprisstöden har varit kortsiktiga lösningar, nu behövs investeringar i energieffektivisering för att förändringen ska bli permanent. En investering i styrsystem motsvarande en tiondel av första elprisstödet skulle ge en permanent förändring motsvarande 96-miljarder varje år, menar Björn Berg.
Långsiktiga lösningar för förbrukningsdämpning
Ngenic vill tillsammans med Eneff (Energieffektiviseringsföretagen) verka för politiska åtgärder som leder till permanent energieffektivisering istället för en tillfällig förbrukningsdämpning.
– Det gäller att inte förlora folkintresset för frågan. Välbehövliga utbyggnader av kraftnätet borde kompletteras med politiska beslut som främjar effektivisering. 15–20 TWh (det motsvarar 30-40% av Sveriges kärnkraftproduktion år 2021, eller motsvarande hushållselen i 4-5 miljoner hushåll), skulle kunna minskas i förbrukning genom lönsamma åtgärder med bibehållen nytta, dvs utan att sänka temperaturer eller duscha kallt, säger Lotta Bångens, vd för Eneff.
Ngenic och Eneff hoppas att ansvariga politiker, Energimyndigheten och Energimarknadsinspektionen ska se åtgärderna ur ett större perspektiv än svensk hushållsekonomi.
– En kilowatt-timme svensk energi på export är en kilowatt-timme mindre av smutsig el från kolkraftverk. Att inte tillvarata denna möjlighet till förändring är en förlust för nationens ekonomi och vårt klimat. Andra länder får då möjlighet att minska exporten från andra länder som Ryssland. Nu gäller det för Sverige att pusha människor att investera i system som ger flexibilitet i användning, produktion och distribution, det vore en satsning som snabbt skulle generera pengar statskassan, avslutar Björn Berg.