Nu kommer nya regler som berör bostadsmarknaden från EU. Det handlar om energibesparingsåtgärder i fastigheter och skyldigheter att införa energiledningssystem och energikartläggning. Byggnader står för cirka 40 procent av Sveriges energianvändning.
Det är ett ganska omfattande regelverk som nu införs med start den förste januari 2024 och fram till den 31 december 2030 ska fastighetsägarna genomföra energibesparingar på 1,5 procent av årlig energianvändning. Kommissionen föreslår också striktare energieffektiviseringskrav för offentlig sektor för såväl värme som kyla.
Direktivet kräver bland annat att:
- Energikrav ska finnas vid offentlig upphandling
- I statliga byggnader ska energieffektiviserande renoveringar göras
- En strategi för energieffektiviserande åtgärder byggnadsbeståndet
- Större företag ska göra en energikartläggning
- Små- och medelstora företag ska få stöd för att göra en energikartläggning
- Konsumenter ska få information om energieffektivisering
- Konsumenter ska få kostnadsfri tillgång till information på sin energifaktura
- Potential för användning av fjärrvärme/fjärrkyla, samt restvärme ska kartläggas
- Det ska finnas information om och tillgänglighet till energitjänster
Pådrivande för EU:s arbete inom energiområdet varit att minska beroendet av rysk energi tillsammans med nya miljökrav. I direktivet ingår också individuell värmemätning och debitering IMD, på lägenhetsnivå. Detta gäller fastighetsägare med hög energianvändning. Vid nybyggnationer och stora renoveringar ska fastighetsägare installera individuell mätning av varmvatten.
Direktivet kommer sannolikt att skapa ett större intresse hos slutkunden, hyresgästen, för den enskilda energiförbrukningen. Det har kanske tidigare varit fastighetsägarens bekymmer att hålla med värme och varmvattnet men med direktivet går ansvaret för energiförbrukningen i många fall ned på individnivå.