Bostäder i Umeå ska värmas med rester från skogen

Foto: Crelle

Umeå Energi och Holmen har inlett ett nytt samarbete som ska bidra till att skapa cirkulära och resurseffektiva flöden i samhället. Rester från skördad skog i Västerbotten tas nu tillvara som biobränsle för att värma Umeå.

Umeå Energi och Holmen Skog har skrivit ett flerårigt avtal om att ta tillvara restprodukter från skogsavverkning i form av grenar och toppar, så kallad grot, som biobränsle. Trädresterna som tidigare har lämnats kvar i skogen nyttjas nu i fjärrvärmeproduktionen vid Dåva Kraftvärmeverk som ett viktigt tillskott av lokalproducerat biobränsle.

- Vi är glada över samarbetet med Holmen, som bidrar till att stärka Umeå Energis arbete för en grön omställning. Skogsrester från skogar i Västerbotten är ett välkommet tillskott som biobränsle för vår lokala el- och värmeproduktion. Det frigör samtidigt biomassa för andra branscher att förädla till fossilfria produkter, säger Johan Söderberg affärsutvecklare Umeå Energi.

När skogen skördas läggs riset från trädens grenar och toppar ut på marken för att skydda den mot spår från skogsmaskinerna. Men ofta finns det tillräckligt mycket skogsrester för att en del ska kunna tas om hand som biobränsle.

Holmen har under lång tid haft en mer omfattande biobränsleverksamhet i södra Sverige, medan verksamheten i den norra delen av landet varit vilande under flera år. Ett skärpt världsläge, energikris och ett ökat intresse för biobränsle har förändrat marknadssituationen och under våren har verksamheten startats upp igen.

– Det här samarbetet är helt i linje med Holmens hållbara affär. Genom att nyttja restprodukter från vår verksamhet som biobränsle bidrar vi till att bygga upp resurseffektiva kretslopp i samhället kring förnyelsebara råvaror. Vi kan nu erbjuda lokalt producerat skogsbränsle till värmeverk i regionen och erbjuda lokala skogsägare en helhetslösning i skogsbruket som även omfattar uttag av grot, säger Johan Karlsson, virkeschef på Holmen Skog i region Nord.

Samarbetet skapar även arbetstillfällen på landsbygden i Västerbotten och möjliggör att spån och bark, som tidigare har använts som biobränsle, istället kan förädlas till andra slutprodukter.