Höga bränslepriser och ansträngd bränslesituation tynger svenska fjärrvärme- och kraftvärmeverk

Inflationen och den ökade globala efterfrågan på biobränsle påverkar i allra högsta grad svenska kraftvärme- och fjärrvärmeproducenter. Foto: Bixia

Tillgången till bränsle påverkas i allra högsta grad av det pressade läget i omvärlden och allt fler energibolag flaggar nu för en ansträngd bränslesituation. En kraftigt ökad konkurrens om biobränslen från övriga europeiska länder samt en minskad produktion av träråvaror hos sågverken är två faktorer som bidrar till den rådande situationen. Den ansträngda bränslesituationen väntas fortsätta under 2023 och kan bland annat påverkas av avgörande EU-beslut.

AV ANNIKA WIHLBORG

Enligt Energiföretagen Sverige beror den ansträngda situationen bland annat på att ökad elproduktion från kraftvärmen genererar ett ökat bränslebehov. Den minskade produktionen av träråvaror innebär förstås även att mängden grot, spån och bark minskar. Samtidigt har restavfallsmängderna för energiåtervinning minskat. Dessa faktorer hänger självklart sam-man med den höga inflationstakten och den pågående energikrisen.

bild
Bränslesituationen väntas förbli ansträngd under 2023. Foto: Telge Energi

Fortsatt prisrally väntas på biobränslemarknaden

Under 2022 har bränsleinköparna på landets fjärrvärmebolag fått uppleva ett historiskt snabbt och omvälvande prisrally på biobränslen. Många frågar sig nu hur tillgången på biobränsle kommer att se ut under 2023 och även på längre sikt. När Ryssland, som tidigare levererat betydande mängder biobränsle till stora delar av Europa, inte längre är en spelare att räkna med på marknaden och när många leveranskedjor som tidigare använts har blockerats påverkar det förstås tillgången på såväl biobränsle som avfallsbränsle.

Samtidigt ökar konkurrensen om biobränslet när exempelvis transportsektorns efterfrågan på biobränslebaserade drivmedel ökar. På EU-nivå diskuteras även möjligheten att minska tillgången på trädbränsle i energisektorn, vilket förstås skulle kunna ha en stor påverkan på svenska energibolag.

Ökad andel grot bidrar till långsiktighet och stabilitet

– Det råder ingen tvekan om att bränslesituationen är ansträngd i Sverige, men den är ännu mer ansträngd i många andra europeiska länder. Tillgången på importerat avfall och flis har minskat rejält när många länder har minskat sin export. Många fjärrvärme- och kraftvärmeaktörer betraktar grot som allt viktigare för att bidra till långsiktighet och en ökad stabilitet i verksamheten, men det tar tid att öka andelen grot i systemet, säger Mattias Bisaillon, analytiker på konsultbolaget Profu, som kontinuerligt analyserar energimarknaden och bland annat ger ut årliga bränslemarknadsrapporter.

Han tillägger att sågverkskonjunkturen har en stor påverkan på tillgången på biobränsle framöver. En väsentlig del av det biobränsle som används utgörs av biprodukter från sågverken och konjunkturläget under 2023 riskerar att minska produktionstakten på de svenska sågverken. Det är en faktor som pekar på ett stigande biobränslepris under året.

Avgörande EU-besked kan komma under första halvåret.

– Nu när exporten från Ryssland har strypts börjar europeiska länder överväga om de kan importera biobränsle från andra delar av världen. Det handlar om att hitta effektiva rutter för den globala handeln. Under första halvåret 2023 väntas sannolikt avgörande besked på EU-nivå som kommer att ha stor påverkan på biobränslemarknaden. Det kan exempelvis handla om nya bestämmelser som begränsar vilka trädbränslen som kan användas i energisektorn eller hur vårt skogsbruk kan bedrivas om vi exempelvis måste binda in mer koldioxid i skogen. Då kan vi inte producera lika mycket trävaror, vilket förstås påverkar tillgången på restprodukter från skogen, säger Mattias Bisallion. 

bild
Mattias Bisallion, analytiker på konsultbolaget Profu. Foto: Profu