I rapporten ”Den svenska elmarknaden – i dag och i framtiden” författad av nationalekonomerna Pär Holmberg och Thomas Tangerås vid Institutet för Näringslivsforskning, IFN, varnas det för allvarliga följder av den rådande elbristen. Stora städer som Stockholm och Göteborg och Uppsala kan helt enkelt komma att drabbas av elbrist under hela 20-talet, ända fram till 2030, spår rapporten.
Rapporten kan läsas som en enda stor vidräkning med svensk energipolitik så som den utformats de senaste åren. Man har, utan någon som helst konsekvensanalys, försatt Sverige i en mycket allvarlig situation som svenskarna nu ser resultatet av. Energikrisen är i hög grad politiskt betingad och rapporten pekar på att politiken behöver återta makten över energiförsörjningen som i dagsläget ligger i energibolagens händer.
Rapporten pekar på elbolagens möjligheter att manipulera elpriserna. Lönsamheten i att utnyttja den marknadsmakt som energibolagen besitter kan öka energikrisen eftersom företagen kan driva upp priset till höga nivåer genom att hålla tillbaka kapacitet, konstaterar rapporten.
Vissa av de politiska ingripanden som gjorts under den pågående energikrisen har varit befogade. Men för att göra spelreglerna på elmarknaden mer förutsägbara, bör det lagstiftas under vilka villkor som staten kan gripa in och vilka åtgärder som då kan komma att vidtas, menar rapportförfattarna.
Man hänvisar till studier som anser att elbolagens gemensamma ägande av kärnkraften har medverkat till företagens marknadsmakt. Det kan även ha bidragit till att kärnkraften stängdes ner i förtid. Elbolagens inflytande över energimarknaden behöver brytas upp slår rapporten fast.
Om de nuvarande planerna för energiförsörjningen fullföljs, exempelvis med utökad kapacitetsöverföring från norra till södra Sverige och att Rysslands sanktioner mot EU inte trappas upp ytterligare bör de värsta pristopparna vara över i mars 2023, åtminstone i Sverige, skriver rapportförfattarna.
Liknande tongångar hörs från Energimyndigheten in en rapport som nyligen överlämnats till regeringen. Där slår Energimyndigheten fast att efterfrågan på el ökar i en aldrig tidigare skådad takt och att Sveriges nuvarande försörjningskapacitet inte klarar av att möta efterfrågan.
På kort sikt, fram till 2035, behöver utbyggnadstakten av elproduktion och elnät vara historisk hög om det ska finnas en möjlighet att möta det ökade elbehovet. Osäkerheterna är många då det gäller utvecklingen av energimarknaderna när ett fåtal aktörer står för en så stor del av elbehovet. Och elbolagens incitament att sänka priset på el är svagt. Politiska ställningstaganden får sannolikt stor påverkan för det faktiska utfallet, menar Energimyndigheten.
