Framtidens energiförsörjning och energiforskning - Clean Energy Park

Foto: Uniper

Med Clean Energy Park vill Uniper testa ett nytt koncept för framtidens energisystem. Visionen är att samla småskalig och lokal energiproduktion på ett ställe, där fossilfria kraftslag interagerar med varandra för att på ett optimalt sätt producera både el och vätgas. Än så länge handlar det om en vision. Men om alla förutsättningar kommer på plats skulle Barsebäcksverket kunna bli en plats där konceptet realiseras i framtiden.

Just nu genomförs radiologisk rivning av Barsebäcksverkets två reaktorer. Projektet genomförs parallellt med nedmonteringen av de två äldsta reaktorerna på OKG utanför Oskarshamn. Det gemensamma projektet beräknas kosta cirka 10 miljarder kronor, finansierat av kärnkraftsbolagen själva genom årliga avsättningar i kärnavfallsfonden.

- Projektet håller planen för såväl budget som tid. Nu pågår den radiologiska rivningen som ska vara avslutad 2028. Genom att genomföra nedmontering och rivning på ett säkert och ansvarsfullt sätt, sluter vi kärnkraftens livscykel. Och lämnar plats för en ny generation elproduktion, säger Åsa Carlson, VD för Barsebäcks Kraft AB.

Ny fossilfri och planerbar elproduktion behövs i södra Sverige – som knappt har någon egen elproduktion, och där elpriserna riskerar att bli ovanligt höga i vinter. Svenska Kraftnät har förvarnat om en ökad risk för roterande bortkoppling i vinter – det vill säga planerade och schemalagda strömavbrott om elproduktion och import inte räcker till vid något tillfälle.

Ny elproduktion behövs i södra Sverige

Att förlita sig på import från våra grannländer ger ingen garanti för leveranssäkerhet över tid. Bristen på planerbar elproduktion är en konsekvens av permanent stängning av kraftverk i södra Sverige, Tyskland och Danmark under en 20-årsperiod – kolkraftverk, värmekraftverk och ett 20-tal reaktorer i Tyskland och Sverige. Det innebär att vid kallt och vindstilla väder kan en rad länder i Europa vara beroende av import samtidigt.

- Vi har ofta fått frågor om vad vi ska göra med marken där Barsebäcksverket ligger. Vårt besked är att vi fokuserar på nedmonteringen. När Energimyndigheten klassade marken som riksintresse för ny elproduktion, inledde vi dessutom ett arbete med hur vi kan bidra till elförsörjningen i södra Sverige, om än på lång sikt, säger Åsa Carlson.

På Barsebäcks-sajten finns det kvar infrastruktur för eldistribution med både ställverk och access till stamnätet. Men trots att mycket redan är förberett, så kan det ändå dröja innan ny energiproduktion kommer igång.

- Ja, än så länge handlar det om en vision där vi nu håller på att undersöka förutsättningarna för att realisera våra idéer. En del är att se en långsiktig och bred gemensam syn inom energipolitiken kring strategin och målsättningarna för framtidens elsystem, säger Åsa Carlson och fortsätter.

- Vi har inlett diskussioner med Kävlinge kommun, där min förhoppning är att vi tillsammans kan utveckla och jobba med en gemensam vision. Vi ser inte enbart att energiparken ska hysa energiproduktionen, utan vi vill också att sajten blir ett forskningsnav i Öresunds-området med fokus på nya energitekniker. Vi har redan börjat ta kontakter med akademin och näringslivet.

Flera projekt runt om i Sverige

Uniper har tagit initiativet till en rad affärsutvecklingsprojekt runt om i Sverige, där syftet med projekten är bidra till omställning till fossilfrihet och en fortsatt trygg energiförsörjning och konkurrenskraft. Många av projekten handlar om att prova och utveckla tekniker som SMR och energibärare som vätgas, främst till industri och transporter, tillsammans med andra partners.

Idéen är också att utveckla nya koncept för framtidens elsystem. Clean Energi Park är just ett sådant koncept med en integrerad energiproduktion där kraftslagen interagerar istället för att konkurrera med varandra.

- Vi ser en framtid med kluster av lokal energiproduktion nära elförbrukarna, i städer och industribyar, där småskalig kärnkraft av typ SMR blir ett komplement till annan fossilfri elproduktion för att förse närsamhället med både el och vätgas, förklarar Åsa Carlson.

För att kunna bygga SMR (Small Modular Reactors) krävs det ändringar i lagstiftningen som tillåter nybyggnation utanför befintliga kärntekniska anläggningar (omfattar ej BKAB) och att regelverk och tillståndsprocesser upprättas av SSM. Dessutom att lagen medger ett ökat antal reaktorer.

Om förutsättningarna är de rätta skulle en ny SMR Gen3 kunna vara i drift i början på 2030-talet, medan en ny SMR Gen4 troligen inte är kommersiellt mogen förrän på 2040-talet. Uniper utesluter dock inte storskalig kärnkraft som en möjlig del av lösningen, det får det fortsatta arbetet analysera.

- Det är positivt att regeringens överenskommelse ser ut att vara i linje med vårt koncept. Till exempel behövs en översyn av lagstiftningen som idag begränsar lokalisering och antal reaktorer. Vårt koncept måste kunna sträcka sig längre än en mandatperiod i politiken, menar Åsa Carlson.

Opinionen positiv i Sverige och Danmark

En annan viktig parameter för ny kärnkraft är den allmänna opinionen. Där finns det idag en övervikt för kärnkraft i både Sverige och Danmark. Enligt en Novus-undersökning tidigare i år, vill 48 procent av de tillfrågade bygga nya reaktorer i Sverige medan 12 procent vill avveckla genom politiska beslut.

Även i Danmark har opinionen svängt dramatiskt. I en opinionsundersökning från september i år genomförd av analysföretaget Megafon, skulle 46 procent av de tillfrågade rösta ja på frågan om att bygga kärnkraft i Danmark medan 39 procent skulle rösta nej.

Vid motsvarande undersökning i Danmark 2016, röstade 17 procent för kärnkraft i Danmark medan hela 66 procent röstade nej.