Ledare - Sol, vind och vatten - tyvärr inte

Bild: Pixabay

Plötsligt händer det! Regeringen vänder kappan efter vinden. Inte vindkraftsvinden, utan kärnkraftsvinden. Det är inte längre såförfärligt att vilja bygga ny kärnkraft, utan man har tvärt om insett att det är helt nödvändigt. Men partierna velar om olika kraftslag och ingen vill egentligen binda sig för mera hållbara alternativ.

AV: JÖRGEN STÄDJE

Vindkraft har i praktiken visat sig vara ganska oanvändbart, i och med att den kräver omfattande utbyggnad av det svenska stamnätet för att kunna hantera den mängd av nya vindkraftparker som behövs och slumpmässigheten kräver något hittills okänt sätt att lagra energin med god verkningsgrad vid vindstilla. Sverige kan inte förlita sig på slumpkraft och vi kan i praktiken inte heller ha batterilager med nuvarande batteriteknik som blir flera kvadratkilometer.

bild

Vet du vad? Uran! Det tar inte slut bara för att det blir vindstilla. Nu öppnas landskapet för små modulära reaktorer (SMR) som producerar 55-300 MW och bara behöver fyllas på vart 25:e år. Det mesta tycks vara osäkert i Europa just nu och särskilt energiförsörjningen. Då är redundans själva lösningen.

Varje mindre kommun i södra Sverige borde kunna ha ett par SMR som komplement till stamnätet. Inte för att stamnätet går sönder särskilt ofta, utan för att kompensera för de höga elpriserna med hjälp av hemmagjord el. Skulle en SMR stanna, spelar det ingen som helst roll. Och här har vi varken tsunami, jordbävningar eller ryska klåfingrar.

bild

 

I skrivande stund finns inga beslut om kärnkraftens vidare utbyggnad, bara tankar från olika politiska håll.

Moderaterna vill se flera platser där det ska vara tillåtet att bygga nya kärnkraftverk, men anger bara två aktuella platser (blå prick), nämligen Ringhals och Formark, jämte de befintliga verken, eftersom det redan finns ny kärnkraft ska kunna byggas på fler platser (gröna prickar).

Platserna som L föreslår är Barsebäck, Brofjorden, Forsmark, Ringhals, Simpevarp, Stenungsund, Sternö-Sillerudshamnen, Gotland, Marviken, Oxelösund, Södra Värmland, Norrlandskusten, Boden-Luleå och området kring Kiruna.

bild

Vattenfall tänker om

I takt med ett växande elbehov vänder Vattenfall åter blicken mot kärnkraften. Bolaget utreder nu möjligheten att bygga minireaktorer vid Ringhals kärnkraftverk. Det finns ännu inga beslut om investeringar, men Vattenfall har bestämt sig för att utreda förutsättningarna att bygga minst två små reaktorer i de södra el-områdena. En förstudie ska ligga klar vid årsskiftet 2023–2024, och om den ger grönt ljus kan en första SMR-reaktor tas i drift i början av 2030-talet.

Sponsring

Prof. Janne Wallenius på KTH som forskar kring SMR fick nyligen statligt bidrag på 90 miljoner kronor för att kunna bygga en Blykalla-prototyp (Sealer), alltså en blykyld reaktor. Det tyder både på att politikerna åtminstone till viss del övergivit sin fientlighet mot matematik och på en öppning mot mera hållbar, planerbar energiförsörjning.

Det behövs flera investeringar. Moderaterna meddelade i början av juni att man vill se ett statligt investeringsstöd för ny kärnkraft. Det innebär att staten garanterar lån för byggandet av ny kärnkraft. (M) menar att staten ska avsätta 400 miljarder kronor för detta. Det räcker till 10 nya reaktorer, om de finansieras till 20 procent med eget kapital av investerarna.

Verkliga kostnader

Blykalla beräknar att en SMR-reaktor på 55 MW kommer att kosta cirka 2 miljarder kronor att köpa och installera, när man är i serieproduktion, kontra en konventionell reaktor som kostar 100 miljarder. Men det krävs ungefär 20 reaktorer av Sealermodell för att få samma uteffekt som ett konventionellt kraftverk. Sålunda bör det kosta cirka 40 miljarder kronor att åstadkomma samma uteffekt som ett konventionellt kärnkraftverk.

Energipriset som blir resultatet beror på antalet enheter som saminstalleras. För fler än 20 enheter kommer man ned i 50-60 öre per kWh. För en enstaka enhet ligger det betydligt över 100 öre/kWh. Man gör dessutom en vinst i redundans. Om en av Sealer-reaktorerna skulle stanna, skulle det knappast spela någon roll för helheten.

Resten av världen

Deutsche Welle rapporterar att Tyskland ska stänga sina tre återstående kärnreaktorer vid årsslutet. EU har bett dem tänka om, med tanke på hur elpriserna ser ut i Tyskland för närvarande. Beklagligtvis har Tyskland inga nya kontrakt för köp av kärnbränsle.

BBC berättar att den engelska regeringen avser att godkänna byggandet av en ny reaktor varje år fram till 2030 och de ska vara i drift år 2050 och då ska generera 24 GW, vilket är 25 % av den beräknade framtida förbrukningen. I England finns 11 nedlagda kraftverk där man kan tänka sig bygga nytt. Under tiden vill fackföreningen Prospect (organiserar tekniker, forskare och specialister) att de tre reaktorerna i Heysham, Hartlepool och Hinkley Point B inte ska läggas ned som planerat, utan fortsätta drivas vidare efter år 2024. Fast vad engelsmännen egentligen behöver mest, är att isolera sina gamla hus.

Japan har 54 reaktorer, som varit stängda sedan Fukushima, men nu gradvis ska tas i drift igen. Det fungerar tydligen. Notera att Fukushima inte var en kärnkraftsolycka och att ingen dog av radioaktiv strålning. 

bild
Jörgen Städje.