Sverige behöver rustas för en dubblerad elanvändning när transporter och industri ställer om. Hela den omställningen handlar om till stor del att elsystemet kan byggas ut i tillräckligt snabb hastighet. I dagsläget saknas reformer på området och regeringen har inte heller utlyst något resurstillskott. Enligt Ellevios vd Johan Lindehag är utbyggnaden av elnätet så omfattande och samtidigt så strategiskt viktig att det bland annat krävs omfattande politiska reformer.
Text: Annika Wihlborg
Enligt Johan Lindehag börjar stora delar av det svenska elnätet nå slutet på sin livslängd, vilket innebär att de största och viktigaste investeringarna behöver göras redan under det kommande decenniet, mellan 2022 och 2035.
Enligt en undersökning från Ellevio kommer de delar av Sverige som idag har lägst elförbrukning de som kommer öka allra mest framöver. Sverige vänds upp och ned, elkonsumtionsmässigt, jämfört med tidigare. För att möta högre efterfrågan på el beräknas ungefär 170 TWh, eller cirka 7 TWh per år, ny eleffekt behöva anslutas till elnätet under perioden fram till 2045. En stor del av detta kommer att anslutas till region- och lokalnäten, men främst stamnätet.
–Nu behövs en utredning för att se hur energisystemets förändring ska finansieras och vilken roll olika aktörer förväntas ha i denna process. En sådan utredning bör få ett brett mandat att se till helheten i elsystemet, inklusive att titta på skatter och moms, säger Johan Lindehag.
Krävs tydligt ledarskap från staten
Han betonar att ledtiderna för elnätsutbyggnad bör minska dramatiskt samt att hela kostnaden för energiomställningen inte kan läggas på kundkollektivet.
–När Sverige tidigare genomfört stora tekniksprång, exempelvis bredbandsutbyggnaden, har staten tagit ett tydligt ledarskap, pekat ut färdriktningen och sett till att det funnits ekonomiska förutsättningar för de aktörer som ska genomföra omställningen. Vi efterlyser en liknande satsning med fokus på energiomställningen, säger Johan Lindehag.
Han anser även att en statlig funktion bör skapas för att driva elektrifieringsarbetet. En sådan funktion bör även fån en roll i att lösa lokala konflikter.
–Svenska kraftnät måste anta en mer proaktiv syn på utvecklingen av elsystemet vilket gäller alla elnät oavsett spänningsnivå. Skapa en intäktsreglering med långsiktiga och stabila incitament för att säkerställa satsningar i elnätet som möter näringslivets och samhällets behov, säger Johan Lindehag, som generellt anser att elnätsfrågan bör få betydligt större utrymme i den energipolitiska debatten framöver.
Tydligare ansvar för långsiktig elförsörjning
–De höga elpriser vi sett under vintern är bara en försmak av hur kommande vintrar kommer att se ut med fortsatt höga priser på fossila bränslen som även påverkar prisbilden i Sverige. Det tillfälliga stödet, elpriskompensationen för 2022, måste nu följas av långsiktiga lösningar som handlar om att säkerställa elnätsutbyggnaden för ökad överföringskapacitet men även ett tydligare ansvar för den långsiktiga elförsörjningen, säger Henrik Bergström, samhällspolitisk chef på elnätsbolaget Ellevio.
Han tillägger att dagens arbete med leveranssäkerhet inom elsystemet måste utvecklas med medel och resurser för kritiska verksamheter, leveranskedjor såväl som ledningsfunktioner i samhället. Dessa företeelser är dessutom potentiella sårbarheter som omvärlden kan dra nytta av i samband med krig och konflikter.
Investeringsbehov på 670 miljarder kronor
I en färsk undersökning, genomförd av Sweco på uppdrag av Ellevio, undersöks vad scenarierna för kraftigt ökad elförbrukning till 2045 innebär i termer av satsningar och kostnader för elnätsinfrastruktur. I Sweco och Ellevios analys framgår att det totala investeringsbehovet i elnätsinfrastruktur för att förverkliga utvecklingen till 2045 kommer att bli betydligt mer än de 500 miljarder som den så kallade Färdplanen för Fossilfri El räknat med. Förnyelse och förstärkning av befintligt nät, samt investeringar i helt nya anslutningar, beräknas uppgå till cirka 670 miljarder kronor.
–De kommande åren kommer Sverige genomgå en elektrifieringsvåg som närmast jämförs med rekordåren och elektrifieringen på 70- och 80-talen. I april 2021 presenterade Energiföretagen ett högscenario för elanvändning till 2045, där elförbrukningen i Sverige ökar från dagens 140 TWh till 310 TWh, vilket är mer än en fördubbling. En drivande orsak är klimatomställningen, där elkraft ersätter fossil energi. Men Sverige omvandlas och växer på bred front, med nya industrier, nya transporter, urbanisering, företagsetableringar och infrastruktur. Den gemensamma nämnaren är behovet av robust elförsörjning, säger Henrik Bergström.